och Gällivare. Namnet var svagt bekant för mig men inte
mer före min Norrländska resa...
Folk födda före 1970 minns Svappavaara och dess gruva.
Redan på 1600-talet bröts här koppar.
Gruvan "
lades i malpåse" 1983.
Det har vi hört om förut. Företag lägger ner.
"Det är bara tillfälligt. Vi kanske startar igen senare."
Sedan brukar det inte hända så mycket mer..
Men 2010 började man på nytt igen i Svappavaara.
Med nya metoder i en gammal gruva.
Under min resas första vecka åkte jag
ofta genom Svappavaara.
Bussen brukade stanna utanför affären.
Genom fönstret såg jag en sömnig by..
...som påminde mig om min mormors hemby
Nämpnäs,
på andra sidan Östersjön.
En kväll tog jag chansen...
...och hoppade av.
Jag såg nu nu en helt annan by. Med detaljer jag
inte kunnat uppfatta från bussen. Det är ofta så.
Som att bensinmacken även är en Pizzeria.
Och jag hittade ett helt område med igenspikade hyreshus.
Bostadsbristens Sverige är fullt av sådana.
Märkligt men sant.
Uppe vid skolan låg en byggnad som inte riktigt passade in.
här också. Men här byggde han på längden. "Ormen Långe"
Ursprungligen var huset dubbelt så långt. Men när gruvan
lades i malpåse flyttade folk. Halva huset lades också i
malpåse. Och for så illa att man var tvungen att riva det.
Ormen Långe blev Ormen Korte...
De andra hyreshusen vi nyss såg har en
liknande historia. "
Solbacken" som de kallas stod och förföll.
2003 ville kommunen riva dem. En utflyttad Svappavaarabo
la ett anbud på 100 kr och fick köpa dem.
Sedan gick hen i konkurs...
Nu kan det låta som att det går dåligt för Svappavaara.
Pendlingstiden till Kiruna respektive
Gällivare/Malmberget är en knapp timme åt vardera hållet.
Svappavaara har affär, skola, kyrka,
idrottshall, idrottsplats, bensinmack och pizzeria.
Rad efter rad av välskötta hus. Gruvbyn har blivit ett
prydligt villasamhälle.
Svappavaara har haft 1000 invånare. Just nu har de 400.
Allt talar för att de kommer att växa igen...
No comments:
Post a Comment