Wednesday, October 24, 2012

Uppringd av 0850123825

RRRIIING! (På mobilen. Från 0850123825)

Stockholmare? Det var ovanligt. Någon som vill publicera någon av mina noveller? Eller någon med anknytning till någon annan tävling jag varit med i på sistone? Hoppas på det...

-Ja, hallå, det är Anders?
(Tyst)
-Hallå?
(Jag hör nu ljudet av folk som pratar i bakgrunden. Ett så kallat Callcenter, med andra ord...Jag är trött på dem... Är det Linus de söker? Fast nej, då brukar de ringa på den fasta telefonen.)
-Ja hej. Jag ringer från ... (nasal tjej, yngre än jag, från ett företagsnamn som jag tyvärr inte uppfattade)
-Jaha?
-Jag ringer angående ditt pensionsval. Du vet det där oranga kuvertet.
-Jo, jag vet vad pensionsvalet är.
-Vad jag kan se här så är du placerad i...blablabla...enbart i aktier...blabla...och då vet du kanske att det var en finanskris 2008. Känner du till det?
-Jo, jag är bekant med finanskrisen.
-Och då vet du kanske att kursen föll med 40%. Känner du till det?

Hon talar nästan mekaniskt. Andas knappt. Läser innantill. Eller är hon inspelad? Är hon en robot? Låt mig se...

-Jag vet att jag förlorade en massa pengar, ja. Och?
-Jo, nu är det så att vi vill hjälpa dig placera...blablabla...hög avkastning...
-Har jag bett att få bli uppringd av er?
-Nej, men vi har hittat dig i ett register, och vi vill hjälpa dig...blablabla...bra placering...blablabla...

Fortfarande osäker på om hon är en robot. Hon svarade ju egentligen inte på min fråga. Hon bara fortsatte. Och hon har mycket att läsa. Ska jag låta henne läsa färdigt? För att vara snäll? Nej, jag har inte tid. Jag har jobb att göra. Och hon är inte speciellt trevlig heller. Låter ganska dryg. Ibland tycker man ju synd om de stackarna som sitter där. Är de bara vänliga och artiga, så...Om jag låter lite mera bestämd?

-Men jag säger det en gång till. Jag har aldrig bett om att bli uppringd av er. Jag har inget intresse av er.

Förstår du? Det är nu du ska säga "Jag förstår, då får jag be om ursäkt för att jag störde då." Och sedan lägger du på. Capice?

-Men du är väl intresserad av din pension? Vi kan erbjuda...blablabla...börskurs...blablabla...guld och gröna skogar...blablabla...Eller hur?

Hon fattade inte. Eller rättare sagt, hon fattade nog. Men hon brydde sig inte. Hon bara fortsätter. OK. Nu återstår tre saker.

1: Bli förbannad. Jag är redan ganska irriterad. Men vad gör det för nytta? Att säga otrevliga saker till tröga människor. Jag försöker låta bli, om jag kan.

2: Lägga på i örat på personen. Det är högst oartigt. Jag har själv varit med om försäljare som slängt på luren i örat på mig, och det är inte alls trevligt. Det är kanske mer förståeligt om kunden gör det, men fortfarande förfärligt oartigt.

Då återstår bara alternativ 3: Ignorera. Du ignorerar mina tydliga signaler om att jag inte vill prata med dig, att jag inte vill bli uppringd av dig, att jag inte vill ha ditt erbjudande. Då ignorerar jag dig. Jag håller käften helt enkelt...


-...
-Eller hur?
-...
-Hallå?
-...
-Vart tog du vägen?
-...
-Öh...
-...
"KLICK"

Sådär. Hon la på själv, så slapp jag göra det. Då återstår bara att ta reda på var tant ringde ifrån. 0850123825. Numret inte registrerat. Hur seriöst är det? Googlar på det. Ja, jag är naturligtvis inte den ende de har ringt till. Men inget företagsnamn. Nästa gång ska jag skriva upp det direkt. Det finns nämligen strikta regler för marknadsföring via mobiltelefon. Man får inte kontakta någon via mobil som inte givit sitt tillstånd till detta. Till exempel genom att vara kund. Det går att läsa på Nix hemsida. Mobilen går inte att Nixa, som fasta telefoner, men den är så att säga redan Nixad. Sedan finns det ju företag som inte bryr sig om det heller. Som de här. Jag frågade ju om jag hade bett dem att kontakta mig, och de sa klart och tydligt nej. Då kan man anmäla dem till Etiska nämnden för Direktmarknadsföring. Men då behöver man veta vad företaget hette. Kanske inte så konstigt att de har ett oregistrerat telefonnummer...

Tuesday, October 23, 2012

Såsen...

sås, tsyfpl, foto anders n
Såsen... (Foto Anders N)

Saturday, October 20, 2012

Godnattsagan om sommarens stora tågstopp i Skåne...

Jag har fortfarande många minnen kvar från sommarens resor att dela med mig av. Här kommer ett av de största. Torsdag kväll den 2:e augusti. Malmö central. Ganska precis en vecka efter mitt tågstoppsäventy i Eslöv. Det kan du förresten läsa om här. När du har gjort det, eller om du kommer ihåg hur det gick till, så är det dags att börja med dagens historia. Välkommen in i mitt minne:

Jag står på perrongen och ser på informationstavlan. Tågstopp mellan Tjörnarp och Höör på grund av nedriven kontaktledning. Tågen vänder i Hässleholm respektive Eslöv. Ersättningsbussar beställda... Det är lustigt, på något sätt känns det som att det alltid är tågstrul när jag varit i Malmö och ska hem till Blekinge igen på kvällen. Det känns också som att det är precis samma sak som hände när jag var i Eslöv förra veckan. Nedriven kontaktledning. Finns det någon på trafikverket som håller koll på när just jag ska bege mig hemåt, och då ser till att riva ner någon kontaktledning på vägen. I denna stund känns det verkligen så...



Men vem han än är, så har jag lurat honom den här gången. För jag ska inte till Olofström nu. Jag ska bara till Åkarp. Ett litet samhälle mellan Malmö och Lund. Min plan är att ta pågatåget 16:53 mot Höör, hoppa av i Åkarp (Vad kan det ta dit? 5-10 minuter?), tillbringa en timme på Erikshjälpen där och sedan ta mig tillbaka med Malmö, med buss. Äta en smaskig Carbonara på favoritstället och FÖRST DÄREFTER bege mig till järnvägsstationen för att åka hem. Det vill säga om typ tre och en halv timme. Om kontaktledningen är nedriven redan nu, så bör ju de värsta problemen vara åtgärdade vid det laget. Ersättningstrafiken ska ha kommit igång. Ja, stämningen bör helt enkelt ha lugnat ner sig. Har man varit med om så många tågstrul som jag, så vet man hur det brukar gå till...


Vi spolar snabbt framåt i berättelsen. Pågatåget kom, jag hoppade av i Åkarp. Promenerade till Erikshjälpen. När jag var färdig där tog jag bussen till Malmö. Frågan var, var bussen stannade i Malmö. Till min förtjusning noterade jag att den verkade gå rakt i riktning mot restaurangen med den delikata Carbonaran. Härligt! Jag hade ju bara ätit två Malmöcarbonaror den här sommaren, och bara en på det rätta stället. Nu var sommarens resande snart slut, och vad passade bättre att avsluta den med, än en riktigt läcker Carbonara?

Vart åker vi nu? Det finns ju en risk att han svänger av strax innan, och jag vet inte vilken som blir närmaste hållplats. Jag får gå på gehör. Titta, där ser jag pizzerian! Och där är en hållplats. Bäst att trycka...


Och jag tryckte på stoppknappen. Ingenting hände. Och jag tryckte en gång till. Fortfarande ingenting. Nu var vi snart framme vid hållplatsen. Jag kastade mig över mittgången till platserna mittemot, och tryckte på stoppknappen där. Det karaktäristiska ljudet hördes, och jag kunde se på bussens display att den nu skulle stanna. Men...det gjorde den inte. Den körde rakt förbi. Jag ställde mig upp och tittade på busschauffören. Jag gick fram till mittdörren. Jag tittade på  busschauffören. Han tittade tillbaka på mig i backspegeln. Sedan sa han något. Ungefär så här:

-Du måste trycka i god tid innan. Du kan inte trycka precis när vi passerar.

Vadå? God tid? Jag tryckte i väldigt god tid. Tyckte jag. Men knappen fungerade ju inte. På ett sätt kan jag förstå hans resonemang, men inte hade vi passerat hållplatsen ännu när jag hittade en fungerande knapp heller? Vi hade gott om tid. Åtminstone i mitt tycke. Jag vet ju inte hur många timmar innan han ville veta att han skulle stanna, men för min del räckte det bra så här. Ursäkta min grinighet, men det här var inte vilken hållplats som helst, det här var Sveriges Carbonarahållplats nummer 1. Och jag var hungrig. Jag hade varit hela dagen i Malmö, och sedan en bra stund i Åkarp. Jag vill minnas att jag hade ätit en macka vid lunch, men nu var jag hungrig. Och inte på vad som helst. Det var ju Carbonara för tusan! Sveriges bästa! Jag fick väl hoppa av vid nästa hållplats då. Kom den inte någon gång? Nej, nu var det tydligen långt till nästa. Jag stod där och väntade. Såg Carbonarastället försvinna bortåt, sedan svängde vi in på en tvärgata och restaurangen försvann helt och hållet. Jag mumlade för mig själv...

Jag trycker väl när jag vill av? Jag kan inte hela stan utantill, jag är turist. Jag kan inte veta i förväg när jag ska av. Jag trycker när jag vet var jag är. Grrr...

Vi lämnar mitt gnälliga hungriga jag och spolar framåt lite till. Så småningom stannade bussen och jag kunde kliva av och börja gå tillbaka. Jag började fundera på hur det hade gått med tågstoppet. Det borde väl vara åtgärdat nu. Men om inte... jag kunde inte vänta hur länge som helst. Då kanske jag inte kom hem överhuvudtaget. Hade jag nu haft en sån däringa Smartphone hade jag ju kunnat kolla upp det på nätet. Men jag har en vanlig gammal dumfån. Jag plockade fram den och slog en signal hem till föräldrarna i Olofström. Kunde de möjligen tänka sig att kolla upp hur läget var i tågtrafiken? Det kunde de, och lovade att återkomma...

När de ringde tillbaka hade jag precis hunnit fram till restaurangen. Jag visste att om det fortfarande var problem, skulle jag bli tvungen att skippa Carbonaran och bege mig direkt till stationen. Jag ryste vid tanken. Och tyvärr var det så. Det var fortfarande stora störningar i trafiken. Jag vinkade adjö till sommarens sista Carbonara, innan jag ens hunnit se den, och gick till stationen...

Strax efter klockan 19 såg jag på informationstavlan uppe i stora hallen. Där stod bland annat att:



Strömlöst mellan Tjörnarp-Höör. Tågen vänder i Hässleholm respektive Eslöv...Ingen prognos när felet kan vara åtgärdat. Återkommer...

Det vill säga precis samma sak som sist. På två timmar och tjugo minuter hade det inte tillkommit någon ny information. Men några direkta förseningar såg jag inte till. Stockholmståget 19:11 var 19 minuter försenat, men det är ju inget ovanligt, även utan stopp på spåren. Mitt tåg, mot Kristianstad och Karlskrona, skulle avgå planenligt 19:30. Jag gick ner till min perrong.



Klockan var 19:15 och tåget stod redan inne. Utmärkt! Och så stod det en massa folk vid informationstavlan. Tåget var misstänkt tomt. Men dörrarna var upplåsta och lyste välkomnande grönt. Jag tittade på tåget. På displayen ovanför dörren lyste bara en ensam gul prick. Nå, då var den väl trasig då. Displayen på perrongen kunde inte misstolkas. Nästa tåg som skulle avgå från den här perrongen, 4a, var mitt...





Jag gick ombord...

Bara för att i nästa sekund bli utjagad av en aggressiv tågvärd. Det här tåget skulle inte gå någonstans sa han. Så jag fick inte gå ombord. Jag förstod inte riktigt vad han menade, och jag fick inte tillfälle att fråga heller, för han sprang bort till nästa dörr, där några andra passagerare hade gått in. Om man nu inte vill att någon ska gå in i ens tåg, varför ställer man det inne på en järnvägsstation full med folk? Vid en perrong skyltad med ett tåg som snart ska avgå. Och dessutom med alla dörrar öppna? Lås, så slipper ni problemet...

Nå, någon minut senare hände något. Klockan var 19:22 när följande meddelande kom i högtalaren.

"Just nu är det strömlöst på sträckan...vilket kommer att medföra inställda tåg och förseningar. Vi återkommer med mer information när felavhjälpare är på plats..." 

Felet har pågått i minst två timmar och 40 minuter och felavhjälparna har inte ens hunnit dit? Skylten på perrong 4a ändrades. Nu skulle tåget som man inte fick gå ombord på, gå till Växjö istället. Men först 19:48. Mitt tåg skulle nu avgå från perrong 3a. Spårändringar i sista minuten är mer regel än undantag för mig. Åtminstone om jag har bokkasse eller välfylld väska. Idag hade jag båda. Därför var jag glad att spårändringen kom i god tid, sex minuter innan, och att jag dessutom bara behövde gå över till andra sidan perrongen.

19:26 avgick tåget som man inte fick gå ombord på. Vart? Vem vet? Inga passagerare fanns ombord. Enligt informationstavlan var nu felet på banan delvis avhjälpt. Ett spår skulle öppnas 19:30. Snabbt jobbat av felavhjälparna som tydligen var framme nu. Dock skulle det bli vissa förseningar på grund av signalfel. Nå, det var väl inga större problem. Mitt tåg skulle avgå 19:30, och om spåret hade  öppnat så... Ja, inga större problem helt enkelt. Värre var det för det försenade Stockholmståget 19:11. Det skulle nu enligt tavlan avgå 19:45. 34 minuter sent. Som om inte detta var nog så var det dessutom inställt. Men det skulle tydligen fortfarande avgå 19:45. Jag får fortfarande inte riktigt ihop det där...



Sedan kom mitt tåg. Dörrarna öppnades och denna gång fick jag faktiskt gå in. Tågvärden protesterade inte det minsta. Jag hittade en plats i tågets mittparti bland alla barnvagnar och slog mig till ro. Vi avgick i någorlunda rätt tid och satte kurs, eller kanske snarare räls, mot Lund...

Följande text utgår från de anteckningar jag gjorde i min svarta anteckningsbok medan allt hände:

19:34. Meddelande i högtalaren: "Det är för närvarande strömlöst vid Tjörnarp. Ersättningsbussar sätts in mellan Höör och Hässleholm."

Fem barnvagnar runtom mig börjar stöna. Ersättningsbussar brukar sällan vara anpassade för barnvagnar. Och vad hände med det utlovade öppna spåret klockan 19:30? För min del går det lika bra med buss som tåg. Bara jag kommer hem. Jag är glad att de i alla fall har ordnat bussar. Jag känner inte för att stå och vänta en timme i Eslöv igen...

En stund senare stannar vi i Lund. Displayen i tågets tak upplyser oss om att vi är i "vogn 13", tåget tror alltså att det är i Danmark. Dessutom står det att detta är tågets "Slutstation". Men så är det tydligen inte. Det är bara dags för en längre paus...

19:39: "Meddelande från trafikverket i Lund. Stationerna i Eslöv och Höör är alldeles igenkorkade, så vi får stå här i Lund och vänta. Vi har ingen prognos..."

19:46: "För alla som undrar så är det totalstopp mellan Lund och Eslöv. Alla spår är upptagna, så inga tåg kan köra förbi. Inga tåg kan köra uppåt. Vi får stanna här. Tyvärr är det ingen prognos..."

Jag saknar min oätna Carbonara. Hur har det gått med bussarna? Tågen skulle ju gå som vanligt och sedan buss en bit. Bussarna var ju bokade redan 16:40. En medpassagerare har pratat med någon som vet. Bussarna går tydligen mellan Höör och Hässleholm. Men hur ska vi komma till Höör? Vi kommer inte ens till Eslöv. Vi sitt kvar här i Lund. utan prognos... Ser en annan Olofströmare borta vid drickaautomaten. En medpassagerare frågar henne om den är en spelautomat...

19:59: "Vi står fortfarande stilla..."

Jaså, det menar du inte...

"...och väntar på att få köra vidare till Höör. Från Höör blir det buss till Hässleholm där övriga tåg väntar på att avgå till olika destinationer. Vi kan inte ge några hålltider ännu, för vi har ingen prognos om när vi kan köra vidare.."

20:01 anländer ett Pågatåg. Från andra hållet. Destination Hyllie. Men var kom det ifrån? Definitivt inte från Eslöv. Kanske från Helsingborg? Skulle man kanske försöka åka den vägen? Nej, det är inte värt risken...Jag är glad att jag har sittplats. Och att vi får kontinuerlig information. Även om den egentligen inte säger något...

20:04 Ett Veoliatåg anländer. På väg till Stockholm? Pågatåget kör. Förutom oss och Veolia står det ytterligare ett Pågatåg på stationen.

20:05 (Mansröst) "Ja, mina damer och herrar. Vi söker info med ljus och lykta. Det är svårt att komma fram på telefonlinjerna. Vi har nu fått löfte om att få köra inom en inte alltför lång framtid...i alla fall till Eslöv..."

20:07 (Kvinnoröst) "Tyvärr har det inte hänt så mycket. Vi står stilla och väntar på att få köra till Höör. Sedan blir det buss eftersom spåret är strömlöst. Vi har ingen prognos om när vi ska få köra vidare..."

Jodå, fråga din kollega. Han har fått "ett löfte..."

20:10 Jag öppnar pepsin som jag lyckligtvis köpte innan vi åkte...eller ja, vad vi nu ska kalla det...

20:12 Veoliatåget som stått bredvid oss i 8 min. får köra. Vi har stått här i en dryg halvtimme. Luddigt meddelande i högtalaren. Något om att vi är två tåg som "står på samma plats i kön men de andra ska stanna i Eslöv. Vi beklagar detta..." Ja nog är det synd om dem som måste stanna i Eslöv...Eller?

En man har letat upp en artikel om oss på nätet. Ja, om förseningen i allmänhet. Han läser högt för oss andra. "Fullt kaos. Djungelns lag råder. Ingen hjälper handikappade och barn..." Är det måhända i Höör detta väntar oss?

20:15 Ett öresundståg till "Hässleholm via Eslöv och Höör" anländer där Veoliatåget nyss stod. Är det dom som vi delar plats i kön med? Kan de inte sluta skicka nya tåg hela tiden? Varför inte skicka några bussar istället?

20:18 (mansröst): "Nu har jag fått lite info här. Vi ska få köra precis efter det pågatåg som nyss körde. Vi kommer att köra direkt till Eslöv, där bussarna väntar..."

Jaså, de är i Eslöv nu. Men det är ju ännu bättre. Står de verkligen där och väntar på oss? Det tror jag när jag ser det...

20:21 VI KÖR! "Välkomna på tåget till Eslöv. Vi beklagar förseningen. Problemet har pågått hela dagen..."

Nåja, inte riktigt hela...

20:24. Tågets display visar beräknade ankomsttider. Kristianstad 21:30. Då kommer man väl fortfarande hem i alla fall. Efter Kristianstad kommer Bromölla, där jag ska av. Sista bussen från Bromölla går klockan 23. Det är två och en halv timme tills dess. Det bör vi hinna på. Normal restid på sträckan är en dryg timme.

20:26 (Förinspelat meddelande spelas upp i tågets högtalare) "Vi kör för närvarande med nedsatt hastighet på grund av ett långsammare tåg framför oss"

20:31. Jag skymtar lagerhuset i Eslöv genom fönstret. Vi är nästan framme! Ja, i Eslöv alltså.

20:32 "Vi är nu framme i Eslöv. Bussarna kommer att avgå från bussterminalen. Ner i tunneln och så till vänster. Just nu ser jag bara en buss, men där är sju styck till som pendlar..."



20:35 Vi vandrar i lämmeltåg längs perrongen. Posttåget kör förbi oss i full fart, på väg norrut, och tutar förtjust. "Haha. Småfjantar. Jag behöver ingen el. Jag går på diesel..." tror jag han menar.

20:37 har jag tagit ner genom tunneln och upp i stationshuset. På väg ut hör jag ytterligare ett helt obegripligt utrop i högtalaren. Precis som veckan innan. Den som ansvarar för högtalare och akustik på Eslövs station måste göra något åt det där...

20:38. Jag är framme vid bussterminalen. Jag möter känd svensk musikalstjärna med hustru och storgråtande dotter. De är på väg i riktning mot tågen...



20:50: Massor av folk på terminalen. Tre ersättningsbussar har precis kört. Folkmängden har inte minskat nämnvärt. Var är kön? Var är organisationen? Vem kan man fråga?

20:55: Min mobil ringer. Orolig moder. "Nu står det på hemsidan att för resande mot Blekinge ersätter buss hela vägen..." Det låter onödigt. Tågen går väl från Hässleholm? Om inte, var hittar man Blekingebussen i så fall? Här finns ju inga bussar, inga köer och fortfarande ingen att fråga...

Meddelande i högtalaren: "Öresundståg mot Lund, Malmö och Köpenhamn 20:49 har ny beräknad tid 21:27. Pågatåg mot Kristianstad och Hässleholm är idag ersatt med buss."

21:00: "Titta! Där är en!" Någon får syn på en buss som stannat i kanten av bussterminalen. En stor folkmassa rivstartar och sätter fart i riktning mot bussen. Då kör den vidare...och försvinner... På något sätt har ändå folkmassan börjat tunna ut. Några bussar har hämtat. Några har gett sig av på annat vis...

21:05: Gul skånetrafikenbuss med texten "Hässleholm" kör förbi. Några ungdomar därinne vinkar och flinar dumt. Och hela bussen skrattar åt oss. Ett högt och gnälligt skratt. Kanske är det bara hjulen som gnisslar, men det låter som ett skratt. Och det känns som ett skratt...

21:07 Ett godståg med ett par tomma vagnar passerar (och gnisslar förfärligt). Några ungdomar försöker få lift. Tåget saktar in, men stannar inte...

21:09 "Öresundståg mot Alvesta och Hässleholm med ordinarie avgångstid 20:59 inkommer strax till spår 5..." Samtidigt kommer ett Pågatåg som rullar in bredvid oss. Destination "Kristianstad" står det. Men alla - och då menar jag ALLA passagerare väller ut på busshållplatsen där vi redan står och väntar. Det verkar inte som att det tåget tänker fortsätta. Nej visst nej, det sa de ju nyss. Ersatt med buss. Det kanske är därför jag står här och väntar?

Enligt informationstavlan ska Öresundståg 20:10 möt Hässleholm, Alvesta, Kalmar avgå 21:11. Nu är klockan 21:14 och var är det tåget?

21:15. Folk går ombord på Pågatåget, som det fortfarande står Kristianstad på. Samtidigt kommer ett Öresundståg söderifrån. Är det mitt tåg? Inte många ombord, men de kliver också av. Allihop. Det tänker inte köra vidare heller. "19:30 öppnas det ena spåret" sa de i Malmö. Jag börjar tro att de ljög. Bredvid mig står SJ:s tågpersonal. Många vill prata med dem. De pratar gärna, men de vet inget. Var är Skånetrafikens personal? Och var är trafikverkets informatörer? Eller vem som nu organiserar ersättningsbussarna... Det finns fortfarande inga köer, folk slåss om att få komma ombord på nästa buss, och det är ändå inte lätt, för man vet inte när och framförallt inte var nästa buss kommer att stanna...

21:18 Pågatåget som står bredvid mig ska inte längre åka till Kristianstad utan nu står det att det ska mot Malmö Hyllie. Det är mer folk än som mest tidigare på bussterminalen. Och inga bussar har synts till på länge... Fortfarande lastar tågen av folk här. "VAR ÄR BUSSEN!" skriker ett gråtande barn. Den allmänna ljudvolymen påminner om Kiviks marknad. En man ser att jag antecknar, frågar om jag är Eslövs tidning och ber mig skriva något bra.

tågstopp, eslöv, tågkaos, stort, skåne, höör, tjörnarp, hässleholm, tåg, tågproblem, bussterminal, ersättningsbuss, tsyfpl, foto anders n

Upprörda röster har omringat tågvärden vid Pågatåget. "Varför kör ni inte?" (Vi väntar på rött ljus) "Är det fri ombokning?" (Inte vad jag vet) "Jamen det stod ju där. Vi ska till Göteborg" (Jaja, kliv ombord då) "Jag måste sälja min KENT-biljett nu..." (Inget svar)

21:27: meddelande i högtalaren: "Bussar avgår även från Eslöv varje hel timme..." Hela folksamlingen fnyser i kör.

21:29 Öresundståget kör söderut igen. 4 taxibilar dyker upp. Beställda eller bara förhoppningsfulla? SJ-mannen bredvid mig förklarar för någon att "Vi har inte fått någon information på hela dagen..."

21:34 Fortfarande inga fler bussar.

21:38: En buss kommer. Kör förbi oss och terminalen och bort till stationen. (Hallå! Det är inte där vi står!) En annan stannar vid medborgarhuset. (På andra sidan terminalen) Varför inte här där vi är?

21:40 En man med kamera och ett objektiv för 20000 springer förbi mig. Pressen? Ny buss kommer. Några lyckas slå och bita sig ombord, men det märks ingen direkt förändring på folkmassan. Det är fortfarande j*ligt mycket folk som står och väntar...

21:43. Flygplan (på väg ner?) passerar över våra huvuden. Inte heller det vill ta upp några liftare...

21:45: Högtalarröst: "Öresundståg mot Hässleholm och Karlshamn inkommer 21:50. Resande till Hässleholm, ta detta tåg."

Kompletterande meddelande strax efter: "Resande med SJs snabbtåg hänvisas till Öresundståg som ankommer om några minuter."

Därefter ett dementerande meddelande: "På grund av en nedriven kontaktledning är det strömlöst mellan Höör och Hässleholm. Resande hänvisas till bussar..."

Nu får ni väl ändå ta och bestämma er?

En stor fet taxi anländer och hinner knappt stanna innan den är full med folk.

21:49: Buss full med folk kör bort till stationen - och försvinner...

Så småningom kommer det utlovade Öresundståget. Jag lämnar bussterminalen och går dit. Strax innan jag kommit in kommer ett nytt meddelande i högtalaren. Det är samma dementi som sist:

"På grund av en nedriven kontaktledning är det strömlöst mellan Höör och Hässleholm. Resande hänvisas till bussar..."

Men tågvärden insisterar på att tåget visst ska åka norrut, att det finns ström och att vi är välkomna att åka med... Tåget är fullt, ingen sittplats för mig, men jag är nöjd att jag får komma med...

22.00: Tåget rullar! "Jag hoppas att vi går hela vägen..." mumlar tågvärden.

22:09: Vi står stilla. (Kvinnoröst 1): "Vi väntar på att rött ljus ska bli grönt."

Därefter (Kvinnoröst 2): "Vi har nu nått utkanten av Höör och det är härifrån det bedrivs enkelspårsdrift. Vi står och väntar på en signal, och det kommer att ta ungefär 15 min..."

22:21: "Nu kommer det mötande tåget norrifrån..."

22:22: Vi rullar igen.

22:23: "Nu har vi en rödsignal framför oss, och eftersom man inte kan styra den från Trafikverket så krävs ett specialtillstånd, och det kommer att ta ett par minuter..." Och vi stannar igen...

22:27: Tågvärdarna får veta att en av passagerarna inte mår bra, och rusar till undsättning. Samtidigt börjar vi sakta rulla in i Höör.

22:29: Stannar i Höör.

22:31: Vi rullar igen. "Mina damer och herrar, alla signarer upp till Tjörnarp är röda. Jag har fått specialtillstånd att köra förbi dem, men jag får bara köra i 40km/h."Javisst, ett spår öppet, men "signalfel". Så stod det ju på tavlan i Malmö...

22:35. Tåget brummar tyst. Kolsvart ute. Jag vet inte om vi rör oss, men jag hoppas det.

22:36 En passagerare lyckas förhandla sig till ett stopp i Vinslöv. Kommer vi att ta oss dit?

22:40 Jag går på toaletten. "Lås"-lampan fungerar inte. Jag kan alltså inte se om dörren verkligen är låst. Trycker ett par gånger extra på knappen. Då rycker tåget till. Bromsar? Hostar ett par gånger men rullar sedan vidare. Strax kommer ett meddelande i högtalaren "Ombordpersonalen, var vänlig kontakta föraren..." Det bådar inte gott. Jag gör det jag ska, och går sedan ut igen...

22:43: "Ny information. Vi kommer att gå hela vägen till Karlshamn..."

Har det varit någon som påstått något annat?

"...med stopp i Vinslöv. Ni får mer information strax innan Hässleholm."

22:46: "Ja, då har vi passerat Tjörnarp. Nu är det normal signalgivning, vilket betyder att vi kan hålla normal hastighet..."

Trevligt att höra, men det finns inte en chans att jag hinner med sista bussen från Bromölla nu. Den går om 14 min. och jag är inte i Kristianstad ännu. Jag är inte ens i Hässleholm...Jag ringer föräldrarna och avtalar hämtning...

23:00: Rullar in i Hässleholm. "Ändstation" står det på tågets display. En stressad dam som ska till Kalmar frågar tågvärdarna om råd. De undersöker saken och rekommenderar ersättningsbuss och förklarar var den går ifrån. Precis innan tåget stannat ringer den ene tågvärdens telefon. "Det kommer ett försenat Kalmartåg om en timme". Damen ser lättad ut. Tåget stannar, damen säger tack till tågvärdarna och ska precis kliva av. Då kommer ett meddelande i högtalaren. "Ni som ska till Kalmar. Det står ett tåg på spår 3 just nu..." Tågvärden stönar. "Har de ingen koll på vilka tåg som står inne?

23:08: Tåget har kört vidare. Det säger "Pling" i högtalaren. Men inget meddelande kommer. Efter en stund ett nytt pling, och meddelandet "Vinslöv nästa".

23:09: Vi stannar i Vinslöv. Tågets display meddelar att detta är tåget till Hässleholm. (Där vi var nyss, jag trodde vi var på väg mot Kristianstad och Blekinge. Dvs åt andra hållet...)

23:11: Nu tror tåget att det är i Danmark. Nästa stopp Örestad. Beräknad ankomsttid till Hässleholm 00:28. Ankomsttid till Kristianstad och Karlshamn anges ej.

23:20: Ankommer Kristianstad.

23:24: Nu vet tåget var det är, och vart det ska. Beräknad ankomsttid till Bromölla: 23:35.

Där slutar mina anteckningar. Men jag vill minnas att sista biten till Bromölla gick utan större problem. Resan mellan Malmö och Bromölla hade tagit 4 timmar. Det är nästan fyra gånger längre tid än vanligt. Å andra sidan fick jag ett minne från livet. Folkstorm på Eslövs bussterminal. Som jag brukar säga, fel kan alltid uppstå. Frågan är hur de ansvariga väljer att hantera det. Helt uppenbart fanns det för få ersättningsbussar. Ska man verkligen behöva slåss för att få plats på dem? Det fanns ingen som helst organisation i Eslöv. Man bara släppte av mer och mer folk där, utan att verka bry sig om vad som hände med dom. Dumpning, kanske är rätta ordet. Jag brukar rekommendera Kaffe och bullar, men i det här fallet så hade det nog inte gått att få fram tillräckligt. Någon kontaktperson borde ha funnits på platsen. Sedan är ju frågan vad personen hade kunnat göra. Risken för lynchning var inte så liten...

Men som alltid så hänger det på informationen. Så länge vi satt på tåget i Lund, så fanns det tågpersonal som gav oss kontinuerliga rapporter. Det var bra. Folk var irriterade, men inte frustrerade. I Eslöv fanns ingen att prata med. De meddelanden som kom i högtalarna gjorde oss ibland ännu mer frustrerade, och motsade vid flera tillfällen varandra. Då är det nästan bättre med ingen information alls. Nästan. När vi så småningom kom på tåget igen, så fanns det åter personal som tog hand om oss. Och de slet verkligen. Jag befann mig nära tågvärdarnas utrymme och kunde höra deras samtal med varandra och passagerare. En tågvärd som egentligen skulle ha gått av sitt pass på vägen, valde att stanna kvar och hjälpa sin kollega och passagerarna. All heder åt honom och kollegan. Problemet ligger förmodligen som så ofta i den övergripande organisationen...

Jag känner inte till exakt hur den övergripande organisationen ser ut, och avslutar därför min analys här, men hoppas att denna skildring ur passagerarperspektiv kommer att läsas av många, förhoppningsvis också av någon med insyn och makt, och att den kommer att vara till nytta...Så alla vi som stod där på stationen i Eslöv, inte gjorde det förgäves...

Några mediers rapporter om händelsen:
Tågkaoset fortsätter... (Expressen, med video från Eslöv)
Tågavgångar ställs in i Skåne (DN, med bild från Eslöv)
"Vi fick vänta i fem timmar" (DN)

Friday, October 19, 2012

Solnedgång över Djurgården...

solnedgång, stockholm, sunset, djurgården, gröna lund, tivoli, skansen, kastellholmen, från söder, södermalm, tsyfpl, foto anders n
...i Stockholm, en regnig sensommarkväll 2011
(Foto Anders N)

Thursday, October 18, 2012

Möglig Pytt i Panna!

pytt i panna, med ädelost, mögelost, möglig, husmanskost, tsyfpl, foto anders n

Dagens lunch. Kanske en bättre rubrik hade varit Klassiker med en twist: Pytt i panna ur påse, Två ägg (sunny side down), rödbetor samt lite smulad ädelost ovanpå...

Apropå Sunny Side Down. Jag kunde inte för mitt liv komma på vad motsatsen till ett vändstekt ägg kallas på svenska. Och efter en googling inser jag att jag inte är ensam. Engelsmännen säger Sunny Side Up. Själv hade jag problem att få över dem på tallriken, därav min egna variant. Jag hittade förresten en intressant artikel på ämnet i Språktidningen, som jag köper ibland på Emmaus. Men det här var i nätupplagan. Vilket kanske var tur. Tänk om jag hade lagt en länk till en papperstidning. Och du hade klickat på den och plötsligt hamnat i en av mina tidskriftssamlare. Fast å andra sidan hade det varit ganska trevligt, det med...

Sunday, October 14, 2012

Kulturnatta i Göteborg

Min första Göteborgska kulturnatta var 2009, då jag ställde ut en bild på ett galleri i Bergsjön. 2010 kan jag inte minnas någon Göteborgs kulturnatta, men väl en mycket minnesvärd kulturnatta hos Johnny Martinsson i Karlshamn. Förra året, 2011, tillbringade jag i sällskap med en större mängd utgallrade böcker på Stadsbiblioteket. Och därefter lite Pekkanini. I år är Stadsbiblioteket stängt för ombyggnad. Jag saknar det faktiskt mer än jag trodde. Inte bara deras utgallrade böcker, utan även hörnan med Fotoböcker, och kanske särskilt ett flertal nummer av Aperture, världens bästa fototidning.

Nåväl, i brist på Stadsbibliotek tyckte jag det var dags för ett riktigt utforskande av kulturnattan i år. Det är svårt när man har ryggsäcken full av utgallrade böcker. Man orkar inte gå så långt, helt enkelt. I år var jag utvilad och beredd att gå hur långt som helst...

Jag åkte in till stan vid klockan tre på eftermiddagen. Började på konstmuseet och Hasselblad Center. Sista chansen att se Tuija Lindströmutställningen. Hann även med utställningarna med barnboksillustrationer samt, kanske mest minnesvärt, de keramiska skulpturerna av Klara Kristalova. Det är ofta så med konstmuseer. De har en utställning som lockar dit mig, men när jag går därifrån är det en helt annan jag kommer ihåg. Det hände två gånger i somras. Jag besökte Moderna i Malmö för att se Irving Penn, men den jag minns mest är Nikki de Saint Phalle. Vandalorum i Värnamo lockade med Marcus Larson, men när jag kom dit hade de bara tre tavlor av honom, men däremot desto mer av den galne Erik Dietman. Och alltså nu Göteborgs konstmuseum. Jag hade ju aldrig åkt dit för att se på "keramik och porslin", men Kristalovas skulpturer var väldigt spännande. Det är nyttigt att bli av med några fördomar ibland.

Därefter en kort visit i den alltid lika välsorterade och frestande bokshopen, där jag speciellt noterade den nya Strömholmboken... Tyvärr långt över min budget. Som alltid. När jag kom ut var det fortfarande lite tidigt att gå och äta, och i vanliga fall hade stadsbiblioteket varit en självklar förrätt. Istället blev det en liten tur till ett närliggande antikvariat. Bara för att titta lite... Sedan var det lagom att bege sig upp till pizzeria Gibraltar vid Chalmers för en Pasta Capri. På väg dit passerade jag ett galleri som visade nya bilder av Nathalia Edenmont, vars kontroversiella bilder jag tidigare beskådat på en stor utställning på Borås konstmuseum. Jag noterade galleriet inför kvällen. Först mat, sedan nytta och nöje...

Jag hade skummat kvällens program på hemsidan, men beslutat mig för att inte ta med mig varken karta eller göra upp något schema. Hellre följa näsan. Jo, jag visste var jag skulle börja. Ett galleri vid korsvägen visade teckningar av Hans Arnold. Om namnet inte låter bekant rekommenderar jag en googling. Du har säkert sett hans illustrationer i böcker eller tidningar. Jag lyckades med att gå precis förbi galleriet, och hela vägen runt kvarteret innan jag hittade rätt. Och det var inget fel på skyltningen, jag kom bara från fel håll...

hans arnold, tecknare, konstnär, galleri, korsvägen, göteborg, tsyfpl, foto anders n
Hans Arnold (till vänster) Foto Anders N
Ett trevligt litet urval bilder var det, men kanske inga överraskningar. Och när man är på kulturnattspromenad utan karta men med egen näsa, då är det överraskningar man vill ha. På väg ut från galleriet såg jag ett par i tjugofemårsåldern. Ena halvan och jag utbytte en blick av typen "Den där känner jag igen, men vem är det nu?" Några kvarter därifrån kom jag fram till att hon nog var en annan utflyttad Olofströmare. Där ser man...

skum, skumbad, götaplatsen, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n
Skum installation utanför Konstmuseet på Kulturnatta (Foto Anders N)

Jag gick nu bort till det galleri jag spanat in tidigare. De med Edenmontbilderna. Men det var stängt. På kulturnatta? Det var originellt. Jag fick nöja mig med att beskåda bilderna genom skyltfönstret.

natalia edenmont, galleri, utställning, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n

Inspirerad av detta begav jag mig till Göteborgs gallerigata nummer 1. Jag visste inte då vad den hette, men nu vet jag att den heter Götabergsgatan. Jag har gått där många gånger och noterat den rikliga mängden gallerier, men aldrig fått för mig att gå in. Till skillnad från föregående galleri så var faktiskt alla dessa öppna. Jag spanade genom fönstren och hittade ett par som såg ut att vara värda besök. Jag avstod dock bubbeldrickat och tilltugget. Mest minnesvärda var kanske Mats Åkermans stämningsfyllda målningar från den Svagiska Unionen. Vet du inte var den ligger? Det visste inte jag heller, men nu vet jag...

galleri nils åberg, mats åkerman, konstnär, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n
Galleriet (Fotoförbud inomhus) Konstnären skymtar i fönstret.
(Foto Anders N)
Sedan vidare ner till Vasagatan och Röhsska museet. Göteborgs museum för Mode, design och konstlöjd. Också ett ställe jag ofta tänkt besöka, men förutom ett kort besök på Storaroutställningen på filmfestivalen häromåret, har det inte heller blivit av. Ett varmt och inbjudande rött ljus lyste genom fönstren. Dörren var låst...

röhsska museet, museum, röhsska, röhska, rösska, röska, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n

Jag ser nu på nätet att de inte öppnade förrän klockan 19. Jag var där kvart i. Jaja, de får skylla sig själva... Jag fortsatte nerför Vasagatan och genom Haga. Inte mer kulturellt där än vanligt. När jag närmade mig Järntorget hörde jag ett förfärligt trummande. Naturligtvis gick jag dit. Det stod en scen borta vid Lagerhuset, bakom Folkets hus, där filmfestivalen brukar hålla till. När jag kom dit var trummisarna precis färdiga, jag mötte dem utanför Biografen Draken. På scenen stod nu ett gäng käcka musikhandledare från Angered. Jag stannade och lyssnade en stund...

kulturskolan, angered, kulturskola, handledare, lärare, band, orkester, uppträder, lagerhuset, scen, järntorget, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n

Sedan styrde jag kosan nerför Linnegatan i riktning mot Hagabion, där jag hört rykten om att det skulle finnas "försäljning av Second Hand-böcker" till förmån för ett behjärtansvärt ändamål. På vägen passerade jag Emmaus, där det var lång kö utanför. Observera att detta var kläd-Emmaus, till skillnad från vanliga Emmaus, ett av mina favorittillhåll, där jag var senast i Tisdags.

emmaus, linnegatan, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n

Hagabion var full med folk. Biosalongerna visade film, caféet serverade. Som vanligt. Inga böcker syntes till. Så småningom hittade jag dock en trappa upp till en för mig tidigare okänd övervåning. Där fanns diverse föreningar och sekter och så småningom fann jag bokbordet. Jag erbjöds köpa en lott, och om jag inte vann så skulle jag få ta en bok. Annars kostade de fem kronor. Lotten kostade också fem kronor. Naturligtvis köpte jag en lott. Naturligtvis vann jag inget, men jag fick alltså lov att välja en bok. Jag började leta. Det var gott om gamla bokklubbsböcker. De där som finns överallt, kostar så gott som ingenting, och som jag sedan länge slutat köpa på mig. De jag har haft har gått till stadsmissionen. Den här behjärtansvärda organisationen med sina rara tanter fick behålla sina böcker. Det finns säkert någon annan som finner dem intressanta...

Promenaden fortsatte längs med inte mindre än två av fyra långgator (tredje och andra) upp till Stigbergstorget. Därefter vidare ner för Karl Johansgatan till Jaegerdorffsplatsen, under E45 och ner till Älven och Älvsborgsbron. Under denna ligger det numera riksbekanta Kulturhuset Röda Sten.


röda sten, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n

röda sten, kulturhuset, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n

 Också ett ställe jag länge velat besöka. Jag har varit utanför, men aldrig därinne, och på Kulturnatta var det fri entré. Passade perfekt. Den charmigt ruffiga kåken är den gamla panncentralen till det närliggande Carnegieska bruket. Numera utan panna, men med ett stort rum, och ett par små, som passar utmärkt för konstinstallationer. Just nu visade man leranimerade filmer av konstnären Nathalie Djurberg och kompositören Hans Berg. Om leranimation får dig att tänka på barnprogram, så kan det vara läge att tänka om. Det här var groteska satirer med både sex och våld. Men inte utan humor. De föräldrar som tagit med sina barn verkade lite tveksamma. Barnen själva uppskattade nog mest den hörna av utställningslokalen som var verkstad, och där de fick arbeta själva med lera med mera. Var utställningen barnvänlig eller inte? Intressant fråga.

röda sten, interiör, inne, inomhus, nathalie djurberg, natalie, hans berg, utställning, installation, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n

Själv var jag mest tveksam över att ledsagas av en guide som pratade sönder filmerna med mycket luddiga analyser. Man fick bara se en liten del av första filmen, sedan skulle man vidare till nästa. Guiden såg till att berätta om alla eventuella poänger och överraskningar i förväg, och förklarade sedan hur man förväntades tolka filmen. Precis vad jag avskyr, att få veta vad jag ska tycka och tänka om något. Efter den guidade turen fick man gå själv. Då kunde man gå tillbaka och se de första filmerna i lugn och ro. Den tredje och fjärde filmen var tyvärr sönderpratade för evigt. Jag trodde att denna guidning och överanalys på något sätt ingick i installationen, men märkte snart (när jag gick tillbaka till de första filmerna) att de besökare som kom efter mig slapp guidning. Hur jag, och ett par personer till, lyckades få en av mig oönskad guidad tur vet jag inte, men det är mycket som händer som man aldrig får veta varför... Lekverkstaden avstod jag, och begav mig vidare till de Carnegieska bruken.

Det vill säga de gigantiska gamla industribyggnader som ligger bredvid Älvsborgsbron, och som numera innehåller allt från hotell, restaurang och festvåning, till företag och konstnärsateljer. Här och var satt lappar på dörrarna. Gå in här, och upp på andra (eller tredje) våningen... Vilket jag naturligtvis gjorde, och lyckades hamna på både mediokra vernissager och lyssna på en sällsynt självgod trubadur. Föga imponerande. Men den sista dörren ledde till en hiss, och när man kom ut ur den möttes man av en mycket suggestiv musik. Inne i ett rum med bänkar att sitta på, projicerades rörliga bilder på en duk och framför den stod två gråskäggiga herrar med varsin Laptop med tillhörande keyboards. De spelade Ambient music. Hypnotiskt spännande. Jag satte mig ner, slöt ögonen och lyssnade. Musiken omgav mig. Mycket trevligt.

twice a man, dan söderqvist, söderkvist, karl gasleben, ingemar ljungström, kompositör, synt, synth, ambient music, musik, band, duo, älgarnas trädgård, göteborg, 3e våningen, tredje våningen, sockerbruket, älvsborgsbron, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n
 
twice a man, dan söderqvist, söderkvist, kompositör, karl gasleben, ingemar ljungström, synt, synth, ambient music, musik, band, duo, älgarnas trädgård, göteborg, 3e våningen, tredje våningen, sockerbruket, älvsborgsbron, kulturnatta, 2012, göteborg, tsyfpl, foto anders n
Twice a man - Live på 3:e Våningen, Kulturnatta Göteborg
(Foto Anders N)

Sedan var jag mätt och nöjd och åkte hem... En spännande kulturnatta som började hos Hans Arnold och slutade hos Twice a Man, som duon hette. Jag hittade dem på Youtube. Det blir dock inte samma sak att uppleva dem i liten ruta på datorn. Men håll till godo ändå...

Saturday, October 13, 2012

God natt! (Älvsborgsbron by night)

älvsborgsbron, stor bro, göteborg, by night, nattbild, på natten, på kvällen, i mörkret, tsyfpl, foto anders n
Älvsborgsbron by night (Foto Anders N)

Thursday, October 11, 2012

Orakad nakenchock!!! (Ett litet äventyr bakom spegeln...)

Ja, jag vet att rubriken kan låta lite väl kvällstidningsaktig, men du förstår nog när du har läst hela inlägget... Jag har liksom Alice varit bakom spegeln, och så här gick det till..

En lördagsmorgon för ett par veckor sedan tog jag tåget till Falköping för att hälsa på några släktingar, som har en stuga i trakten. Jag stannade över natten och åkte hem på söndagen, efter ett besök på en närliggande loppis. Kvällen före avfärd packade jag, inte mycket, bara det viktigaste, men jag kunde inte hitta min rakapparatsladdare! Den var helt försvunnen. Jag vände bokstavligen upp och ner på hela lägenheten. Tömde nästan alla bokkassar, för att se om den trillat ner i någon av dem. Grävde i min stora väska, som jag brukar ha när jag åker iväg någon längre tid. Inte där heller. Började fundera på om jag överhuvudtaget hade fått den med mig till Göteborg när jag åkte från Blekinge.

Visst hade jag rakat mig vid flera tillfällen sedan jag kom upp, men jag hade nog inte laddat apparaten. Batteriet tog slut några dagar tidigare, och med min snabbväxande hårväxt hade jag ett hyfsat skägg nu. Släkten skulle nog känna igen mig även som skäggig, men jag skulle ju på utlandsresa med fotoklubben några dagar senare, och då ville jag se respektabel ut. Därför tömde jag nu bokkassar och kröp under sängen för att försöka hitta laddaren. Men den var helt borta... Det slutade med att jag fick leta upp en ny på nätet. Det var inte helt lätt. Originalladdare är förfärligt dyra. Till slut hittade jag en "piratladdare" för 10$ inklusive frakt. Det var överkomligt. Men den skulle inte hinna fram innan utlandsresan. Den fanns nämligen i HongKong.

Jag såg på mitt skäggiga jag i spegeln. Apropå pirater. Jag skulle vara ännu mer pirat innan utlandsavfärden i nästa vecka. Men, det var inget att göra åt nu. Kvällen var sen, och jag måste sova. Jag skulle upp tidigt nästa morgon...

Väckarklockan ringde. Jag for upp direkt. Ja, nästan i alla fall. Snabbt in i duschen, lika snabbt ut. Tog två rågkakor ur frysen och stoppade i brödrosten. Jodå, det går faktiskt alldeles utmärkt att tina djupfrysta rågkakor i brödrosten. Fram med lite smör och leverpastej och snart var jag redo att gå till till bussen. På väg ut skulle jag ta mobilen som satt på laddning, men då kom jag på att jag skulle på loppis på vägen hem. Då behövde jag en påse också. Jag dök ner under sängen och tog första bästa plastpåse. Den var underligt tung. Jag tittade i den. Du har säkert redan gissat vad som låg där... Rakapparatsladdaren... Jag kände mig ganska dum...

Men, det var ju positivt. Då kunde jag kanske raka mig på tåget. Där finns ju eluttag till laptops och telefonladdare och dylikt... Jag stoppade laddare, påse och apparat i ryggsäcken. Sedan ner till busshållplatsen. Precis när bussen kom insåg jag att mobilen fortfarande satt på laddning i köket. Men det var så dags då. Bussen hittade stationen utan problem. Tåget väntade, och jag klev ombord. Där var mer folk än jag hade väntat mig. Jag hittade en plats med eluttag, men vågade inte dra igång rakapparaten. Folk var morgontrötta. Någon sov. Visserligen låter den här rakapparaten betydligt mindre än den jag hade förr, men ändå tillräckligt för att väcka sovande björnar... Jag satte den på laddning, och lutade mig tillbaka...

En bit efter Alingsås gick jag på toaletten. Jag satt där i godan ro, och tittade på mitt skäggiga ansikte i spegeln mittemot mig. Då lossnade plötsligt spegeln, och kom farande rakt emot mig!!!

Spegeln ovanför handfatet alltså. Lyckligtvis har jag varit med om det förut. Jag har ju åkt mycket tåg på sistone. Jag vet att den stora spegeln ovanför handfatet sitter fast på en skåpdörr. När man säger till om att toalettpapperet är slut, brukar tågvärden öppna spegelskåpet och sträcka in handen. Spegelskåpet ska vara låst, men ibland glömmer någon. Då kan dörren öppna sig när tåget svänger. Sitter man på toaletten ser man sin egen spegelbild komma farande mot en i hög fart. Det kan vara riktigt skrämmande. Men jag var beredd. Jag fångade spegeldörren när den kom mot mig. Jag var på väg att stänga den igen, men började fundera: Vad fanns det mer än toalettrullar i det mystiska skåpet? Jag öppnade lite till, och kikade in. Det var en fascinerande syn. Förutom ett par toalettrullar, var skåpet fullt av rör och kompressorer och mojänger och manicker. En hel stor maskin stånkade därinne. Förmodligen vattensystemet som såg till att det gick att spola i handfat och toalett.

Spännande såg det i alla fall ut. Jag lutade mig bakåt och svängde spegelskåpdörren förbi mig, tills den inte gick att öppna längre, utan stoppade mot toalettdörren. Sedan plockade jag fram min kamera. Ja, naturligtvis hade jag kameran med mig in. Jag har alltid kameran med mig, det vet du väl. Sedan tog jag ett par bilder...


nakencgock, bakom spegeln, på tågtoaletten, system, maskin, tågspolning, vattensystem på tåg, nakenchock, tsyfpl, foto anders n
Bakom spegeln... (Foto Anders N)
Medan jag satt där på toaletten med byxorna nere, spegelskåpdörren öppen och kameran i högsta hugg, kunde jag inte låta bli att tänka på vilken tur det var att ingen såg mig just då. Jag hoppades att det inte fanns någon säkerhetsanordning någonstans. Tänk om det lyste en liten röd lampa hos lokföraren eller trafikledningen. "Någon har öppnat det hemliga skåpet inne på toaletten..." Tänk om tågvärden skulle bryta sig in. Men nej, det var högst osannolikt. I samma ögonblick ÖPPNADES TOALETTDÖRREN!

Där satt jag alltså, med byxorna nere, kameran uppe och hade öppnat det hemliga skåpet. Jag kunde inte se vem som fanns därute. Jag såg nästan bara baksidan på spegelskåpdörren som täckte övre halvan av dörröppningen. Därunder såg jag minst två par ben, dock såg inget av dem ut som någon tågvärd. Efter den första pinsamma tystnaden hörde jag ett försiktigt "ojojoj...ursäkta..." Dörren stängdes igen. Jag såg på låset. Det var inget elektriskt lås, där man trycker på en knapp för att låsa. Det finns på Öresundstågen. Då är man alltid lite orolig. Fungerar det verkligen? Det här var ett mekaniskt lås. Ett handtag som man vrider tills dörren låser. Visst hade jag väl låst? Tydligen inte. Jag skyndade mig att bli klar, torka, spola, tvätta händerna och stänga spegelskåpdörren. Sedan gick jag ut. Där utanför stod ett uppskrämt par i 85-årsåldern. De vågade först inte säga något till mig, men jag varnade dem för spegelskåpdörren som kom farande när tåget svängde. De tackade tyst, tanten gick in efter mig, och jag gick och satte mig.

Efter en stund insåg jag vad som egentligen hade hänt. Det var inte så att gubben och tanten blev uppskrämda av att se mig sitta och fotografera in i ett hemligt skåp. Nej, det såg de aldrig. För när de öppnade dörren, möttes de av sig själva. Spegelskåpdörren var ju öppen och befann sig just då precis innanför toalettdörren. De fick se sig själva, i alla fall sina förskrämda ansikten och om de såg något mer, så var det min avklädda underhalva som satt på toaletten. Tänk dig själv att öppna en dörr och möta din egen överhalva, och därtill en okänd nakenchockande underhalva. Stackars gamlingar...

Monday, October 8, 2012

Sunday, October 7, 2012

Trailer Days på 591Photography

Den finfina fotobloggen 591Photographyblog har nyligen avslutat sitt senaste tema: "Trailer Days". För att se ett bildspel med de 25 bästa(?) bilderna, klicka här. Om du tycker att du inte kan få nog av bild 14, som också var den bild som fanns i det allra första inlägget på temat, så går det bra att klicka här...

Saturday, October 6, 2012

Bokmässan 2012 - Årets kändistest!

bokmässan, bok- och bilioteksmässan, göteborg, svenska mässan, 2012, författare, kändisar, porträtt, tsyfpl, foto anders n
(Klicka här för att förstora)

Här är några av alla kända ansikten jag såg på årets bokmässa. 25 styck för att vara exakt. Hur många känner du igen? Själv kände jag igen alla utom två. Sedan var det förstås ett par som jag inte kom ihåg vad de hette... Någon har varit med i tidigare års kändistest, men de flesta är helt nya. Se nedan för ledtrådar om så önskas.

Som vanligt har jag försökt att få lika många damer som herrar. Vilket naturligtvis är svårt när man har ett udda antal bilder, å andra sidan har en av gubbarna varit död i 88 år, så han är väl varken eller nuförtiden...

Tyvärr bara två skåningar i år, men ett par av personerna har mer eller mindre koppling till Finland, om det hjälper dig något...

Här kommer som utlovat några ledtrådar, för att hjälpa dig identifiera personerna. De kommer INTE nödvändigtvis i samma ordning som bilderna. Det får inte bli för lätt...

1: Partiledare med förflutet på Volvo i Umeå.
2: Författare som fostrat älskad barnboksfigur.
3: Författare och historieprofessor.
4: Postens chefsjurist som författar deckare i östkustmiljö.
5: Gitarrist som spelat med både bananer och sillkonserver.
6: Författardebutant i år med roman från nordöstra Göteborg.
7: Fotbollsmålvakt från öster, numera bosatt på Västkusten.
8: Författare och journalist från Lesjöfors. Gift med någons syskon.
9: Författare med unikt språk. 10:a i melodifestivalen 2012.
10: Författare och journalist, medverkade i känd 90-talsantologi
11: Musikjournalist. Har skildrat Yngwie och plågats av Sivert*.
12: Operasångare född i USA, numera svensk medborgare.
13: Musikunderhållare som du nog förknippar med Norra Sverige**
14: Författare och litteraturprofessor. Hedersdoktor i medicin. Ej italienare.
15: Politiker och advokat. Fd ledare för fd land.
16: Programledare, men varken för 1 eller 2 och inte 14 eller senare.
17: Författare, har skrivit om politiska intriger och offer i sydligt grannland
18: Författare som vi förknippar med rock, svål, lax och meänkieli.
19: Författare och journalist som skrivit både kokbok och fantasyroman
20: Sångare och skådespelare, uppvuxen i Ronneby
21: Författardebutant som började karriären pälsklädd i Bingolotto. Däremellan programledare.
22: Författare, jurist och expert  i TV.
23: Journalist, fd debattredaktör, numera krönikör hos konkurrenten.
24: Programledare som fångat, siktat och bjudit i min tonårs TV.
25: Författare och akademiledamot som debuterade vid 15-års ålder.

*Det senare i unga år. Sök på "sågklingor i skrevet" på YouTube.
**Men också med resten.

När du har klarat dessa, kan du ju ge dig på kändistesten från 2011, 2010 och 2009 (ledtrådar till 2009 finner du här) Lycka till!

Wednesday, October 3, 2012

På hemvägen...

på hemvägen, hemväg, väg med hem, tsyfpl, foto anders n
På hemvägen... (Foto Anders N)

Expert Outlet - En liten studie i prissättning och kundbemötande

Den senaste tiden har det stått mycket i tidningarna om Experts utförsäljningar. Om alla fynd det påstås att man kan göra nu när Expertbutikerna lägger ner. Det fick mig att minnas en liten anekdot från i våras, strax innan jag åkte ner till Blekinge.

Jag var vid Backaplan, torget på Hisingen där alla stora affärer håller till. Lite som Nordstan men mindre polerat. Mer i min smak. Hursomhelst, jag såg en skylt där det stod att Expert hade utförsäljning. Expert Outlet, kallades affären nu. Det lät ju spännande. Billiga fotoprylar tackar man aldrig nej till. Jag gick in. Där såg ut ungefär som vanligt, förutom att det satt små lappar här och var. Så och så många procent rabatt. Så förfärligt billigt tyckte jag väl inte att det var, men så hittade jag en stor låda bredvid kassan. I lådan stod flera små genomskinliga plastlådor...

Varje plastlåda innehöll minneskort till kameror. De flesta var av lite äldre modell, och det låg ett par stycken i varje. Jag letade en stund och hittade en låda som innehöll 3 st. 4GB SD-kort. Enligt prislappen på lådan kostade den ungefär 300 kronor. Det var lite mängdrabatt. 100 kr/styck är ett bra pris för sådana minneskort, men nu var det utförsäljning, och det stod en skylt på lådan att det var 40 % rabatt. Det vill säga 60 kr/styck. Det är ett utmärkt pris. Det är därför man går på utförsäljningar, för att göra fynd. Här fick man både mängdrabatt OCH utförsäljningsrabatt. Bredvid mig vid lådan stod en vänlig herre av arabiskt ursprung och grävde. Han sa till mig att det här var väldigt billigt. Jag höll med honom. Var det inte lite för billigt? Jo, sa jag. Men det är ju utförsäljning...

Mannen tog den låda med minneskort som han ville köpa och gick de få stegen bort till kassan. Jag ställde mig efter honom. Han räckte fram sin låda med minneskort. Då förklarade damen i kassan för honom att det där priset som stod på lådan, det gällde bara för ETT kort. 300 kr för ett minneskort. Det kostade minneskorten när jag började fota digitalt, men i dag är de betydligt billigare. 300 kr är svindyrt! Men det var ju 40% rabatt. Det vill säga att det slutliga priset blev ungefär 180 kr. Det är väl ett nästan acceptabelt pris för ett sådant minneskort, men det finns många ställen där man kan hitta det betydligt billigare. Två hållplatser bort med spårvagnen i Nordstan till exempel. Kjell&Co säljer samma kort just nu för 119 kr. Och det är ORDINARIE pris.

OK. Jag vet. Det är fri prissättning. Vill man ta ut högre pris, så är det fritt fram. Alltid lurar det någon. En bekant till mig brukade säga, innan Expert imploderade, att man aldrig skulle handla av dem. För de var alltid så mycket dyrare. Jag vet inte om jag håller med. Det fanns en Expertbutik här i Göteborg som hade alldeles utmärkta priser. Jag har aldrig köpt minneskort hos dem, men deras kamerapriser var i nivå med de större nätbutikernas. Ja, och de finns fortfarande, men de heter inte Expert längre. Det är ju det där med namnet också. Det ska väl kosta lite extra att handla av en "Expert". Fast när jag var inne i den butik som nu var Expert Outlet, för ganska precis ett år sedan, när jag letade dator, fanns det inga nämnvärda expertkunskaper där. Kjell&Co är minst lika kunniga, och vad gäller kundbemötandet vågar jag påstå att de är bland de främsta i Sverige. Du som läser den här bloggen ofta, vet ju att jag har besökt rätt många butiker och har en del att jämföra med...

Ja, apropå kundbemötande ja... Åter till Expert Outlet vid Backaplan. Det var väl sin sak att de satte ut ett överdrivet högt pris innan de sänkte 40%. Det är inget ovanligt när butiksjättarna har rea, även om det här kanske var ett extremt fall. Värre var det väl att de paketerade minneskorten så att man trodde att man fick tre för det pris som i själva verket bara gällde ett. Men det kunde ju vara rent slarv...eller?

Den vänlige mannen av arabiskt ursprung blev sur, satte tillbaka lådan med minneskort och gick ut ur affären. Kvar stod jag med min minneskortslåda. Jag frågade också. För säkerhets skull. Och jo, jag hade hört rätt. Det var priset för ETT minneskort som stod på plastlådan med tre minneskort i. Hon förtydligade: Det var den enda möjligheten att göra så där om man skulle sätta ut dem i affären. Jag förstod. Delvis. Att sätta ut små minneskort ett och ett i affären inbjöd naturligtvis till snatteri. Det är därför minneskort aldrig står ute i affären. Man brukar ha dem hängande bakom disken. Det kunde man väl ha gjort här också? Nå, det är fritt fram för alla butiksägare att göra som de vill. Men jag tycker inte att det är OK att lura kunder och prismärka varor på ett bedrägligt sätt. Men det var väl inte avsiktligt, eller?

Jag gav damen det vänliga förslaget att hon skulle sätta en liten lapp på den stora lådan. Bredvid den där det stod "40% rabatt". Där kunde hon skriva att "angivet pris gäller minneskort per styck" eller något liknande. Så behövde det inte bli några fler missförstånd...

Nej. Sa hon. Det tänkte hon inte alls göra. Jaså? Nej, fnyste hon. Alla som handlar här FÖRSTÅR att de där priserna är per styck. Jag tolkar det som att hon menade att jag och den vänlige mannen före mig i kön var bakom flötet, eftersom vi inte omedelbart förstod att prislappen "300 kr" på en stängd genomskinlig plastlåda med tre minneskort, betyder att minneskorten kostade 300 kr per styck. Ett pris som är mer än dubbelt så högt som rådande marknadsvärde på dessa minneskort. Hon förväntade sig att alla FÖRSTOD att man på denna utförsäljning enbart kunde köpa minneskort som efter avdrag på 40%, fortfarande kostade 30% mer än normalpris. Det är inte helt uppenbart för mig, men så är jag väl lite bakom flötet också, precis som hon sa...

I fredags köpte jag i alla fall 3 styck prima SD-minneskort från Cyberphoto i Umeå. De var på 8GB vardera, det vill säga dubbelt så stora som de som fanns på Expert Outlet. De kostade 233 kr inklusive frakt. Jo, det är sant. För alla tre. Det är 78 kronor styck. Det var inte utförsäljning utan ett vanligt specialerbjudande. Ordinarie pris hade varit 332 kr. 99 kronor styck + frakt. Så jag som är bakom flötet fortsätter nog att handla av dem, och så får de som är normalbegåvade, eller ännu smartare, handla på Expert Outlet. Så länge lagret räcker...

Carbonara Antiguo...

Jag tror jag har skrivit om det förut, men det värt att nämna igen. Ett mycket underligt fenomen. Varför samlas alltid Deadlines i grupp? Två helt olika novelltävlingar hade båda sina deadlines under helgen som gick. Dessutom lyckades de sammanfalla med den helg som bokmässan äger rum. Och som jag därför brukar få besök hemifrån. Jag vet, det borde inte vara något problem. Man löser alla problem med deadlines genom att börja arbeta tidigare. Man lägger upp arbetet efter ett schema. Man borde göra så. Man försöker göra så. Ändå slutar det med att man sitter i sista minuten. Hur tidigt man än börjar, så kommer man ändå på något man vill fixa till i sista minuten. Nå, nu är två noveller klara och inskickade. Ingen av dem helt ny, de har båda varit med i tävlingar förut. Men de är båda ordentligt omarbetade. Och bokmässan gick också bra. Rapport och traditionsenligt kändistest kommer inom de närmaste dagarna.

När helgen var klar och jag var ensam i min lägenhet igen, var det dags att utforska kylen. Det blir alltid en massa delikata matrester kvar när man har haft föräldrabesök. De brukar räcka i flera dagar. Det gäller dock att äta dem i rätt ordning efter hållbarhet. Man får lukta sig fram och numrera. Det första jag luktade mig fram till var en portion Carbonara som jag lagade strax innan jag fick besök. Den var nu en bit efter bäst före-datum. Men den smakade inte direkt illa. Bara lite...annorlunda...

carbonara antiguo, gammal carbonara, old carbonara, tsyfpl, foto anders n
Carbonara Antiguo (Foto Anders N)