Thursday, August 20, 2015

Vadå ödsligt?

Tornedalen
Ryktet om Norrbottens ödslighet är betydligt överdrivet.
Kallt och grått, absolut. Men knappast ödsligt. Gårdarna låg
tätt hela vägen ner för älven. Där en by slutade tog nästa vid.
Förmodligen bor de flesta av Norrbottens invånare här, eller
vid någon av de andra älvarna. Däremellan är det förmodligen
desto ödsligare...

bananbil
En banan på hjul passerades.

Juoksengi Polcirkeln
Byn Juoksengi, med 350 invånare, ligger precis på
polcirkeln...

Övertorneå
Därefter en kort sväng inom Övertorneå. Dit jag återvände
några dagar senare. Mer om det då...

Järnvägsbro, Tornedalen
Mellan vägen och älven gick en gammal banvall. Järnvägen var
borta, vallen och en och annan bro återstod. Jag insåg att det här
var järnvägen min farfar brukade berätta om att han åkte.
Under kriget. För mer än 60 år sedan... Mer om det senare...

Tornedalen
När resan började närma sig sitt slut, kom solen fram på riktigt.

Torneå
En ganska stor stad närma sig. Bara minuter återstod av färden. Men det jag såg var inte mitt resas mål. Det var naturligtvis dess tvilling på den finländska sidan älven... (Bilden tagen några dagar senare när jag återigen kom med samma buss från Övertorneå. Därav avsaknaden av snö och Lars Lerin-moln. Men jag har i alla fall dragit ner färgmättnaden. Försökt återskapa den första kvällen smågråa känsla...

No comments: