Sommarens snigelpost...

Kort avbrott i rapporteringen från vårens Norrlandsresa för att gå igenom posthögen som låg och väntade på mig när jag kom tillbaka från Blekinge förra helgen. Det har ju blivit något av en tradition att göra det här på bloggen. I posten hittade jag bland annat följande:

Ett nummer av tidningen Turist. Svenska Turistföreningens tidskrift. Jag är som jag nog har nämnt medlem i STF för att kunna bo billigare på vandrarhem när jag är ute och jagar bilder till mitt Sverigeprojekt. Lite ironiskt då att av de sex vandrarhem jag bodde på under min norrländska resa, var fem stycken inte anslutna till STF. Det sjätte var anslutet men, som jag har berättat, det gick inte att boka via STF:s hemsida. Alltså hade jag ingen möjlighet att utnyttja rabatten där heller. Undantaget Umeå, så valde jag icke STF-anslutna vandrarhem av prisskäl. Hade jag valt STF:s alternativ hade boendekostnaden blivit betydligt dyrare, trots rabatt. I Umeå var STF:s boende betydligt billigare än det jag till slut hamnade på, men å andra sidan var det fullbokat...

Ett nummer vardera av Hem&Hyra, Värdsnyheter (Bostadsbolagets egen tidning) och Kvartersnytt. Det senare påstås vara en helt ny tidning. Eller rättare sagt ett dubbelvikt blad, med ännu lite mer information från bostadsbolaget. Misstänkt lik de tidigare blad jag har brukat få. Men, det är klart, de har nog inte varit dubbelvikta.

Svenska Kyrkan i Göteborgs tidning. Den kan jag inte minnas att jag har fått någon gång förut. Jag slår upp på måfå, och möts av rubriken "Gör blommor av toarullar". Med risk för att låta som en gammal gubbe, så känns det som om Svenska kyrkan inte längre är vad den har varit...

Ett dubbelvikt blad, kopierat i kopieringsmaskin. Med rubriken "Finanseliten som Styr Sverige och Moderaternas Mörka Historia." Utan avsändare eller utgivare. Det senare gör mig något misstänksam.

Ett bokformat paket, också utan avsändare. I det här fallet är jag inte det minsta misstänksam. Mer om innehållet i ett senare inlägg...

En disktrasa. Obegagnad. Ej den berömda politiska disktrasan hemma från Olofström häromåret. Ej heller den "Fisktrasa" (Disktrasa med bild av aborre) som jag såg hemma hos en släkting jag besökte under sommaren. Nej, här handlar det om att bostadsbolaget vill dela med sig av lite miljö- och energispartips.

-Utnyttja eftervärmen när du har bakat (vilket jag gör mycket sällan).

-Handdiska inte under rinnande vatten... (Gör jag endast om jag bara har en ensam tallrik. Det känns onödigt att spola upp en hel balja varmvatten till det...)

samt

-Vattenkokare istället för kastrull. Under denna rubrik får jag veta att det är smart att använda vattenkokaren till annat än te och kaffe. Jag som knappt dricker te och aldrig kaffe. Tydligen tycker de att jag ska börja använda vattenkokaren till att koka potatis, ägg och grönsaker. Jag kokar sällan mina grönsaker, jag föredrar att äta dem levande. Att koka ägg i vattenkokare låter märkligt men intressant. Det ska jag definitivt prova någon gång. Först måste jag bara skaffa en vattenkokare...

Fyra nummer av tidningen Nordost, min lokala gratistidning. Utkommer en gång i veckan. I min post fann jag en från maj, tre från juni. Inga från juli eller augusti. Av okänd anledning...

Ett brev från hotell- och restaurangfacket. Jag har inte öppnat det, det är nämligen adresserat till någon som heter Olivia. Jag skrev för något år sedan en märklig novell om en man som förälskade sig i en kvinna som hette Olivia. Som bor i hans lägenhet, men som förmodligen bara finns i hans fantasi. Så långt ganska normalt. Det blir mycket konstigare innan det är slut. Jag har skickat den till ett par tävlingar, utan resultat. Jo, efter att jag skickade den till den senaste tävlingen har jag börjat få brev till "Olivia Nilsson". Jag tror det här är nummer tre. Det känns som om någon försöker insinuera något.

Det märkliga är att hon har adress till mitt hus, men finns inte på listan nere vid ingången. Så jag kan inte gå och lämna brevet till henne personligen. Om hon nu finns på riktigt. Istället skrev jag vänligt men bestämt på tidigare två brev att ingen Olivia fanns i min lägenhet. Och la dem i postlådan nere vid torget. Nu har jag alltså fått ett till. Trots mitt tidigare påtalande, och trots att det lägenhetsnummer som står på brevet inte alls är mitt. Problemet är att lägenhetsnumret är fyrsiffrigt, och lägenhetsnumren i det här huset är tresiffriga. Brevbäraren har löst problemet, liksom tidigare gånger, genom att helt enkelt skriva dit mitt lägenhetsnummer på brevet med kulspetspenna...

Jag undrar om Olivia är ytterligare en släkting till Linus. Om du minns honom.