Jag grävde fram den karta över Pajala jag skrev ut när jag bokade övernattningen, en dryg vecka tidigare, medan jag fortfarande var hemma i Göteborg. Enligt den kartan gick vägen söderut ut till den stora väg 99, söder om samhället. Och där fanns ingen camping. Campingen låg österut. Vid älven. För att komma dit skulle jag ta en väg som korsade den andra vägen, precis före bron. Enligt kartan. Men där fanns ju ingen väg!
Eller vänta...
Jag gick ut på bron och såg mig omkring. Då såg jag att det fanns en liten väg UNDER bron. Den låg nere vid älvkanten och syntes inte när man stod en bit bort. Den måste det vara!
Och mycket riktigt, när jag väl hittat nedfarten, hittade jag också en diskret skylt. Pajala Camping. Och en uggla som fiskade. Med fiskespö. Varför alla dessa ugglor?
Jag gick under bron och följde vägen bortåt. En knapp kilometer.
Inga andra campinggäster syntes till. Bortsett från vägen in, täcktes hela campingen av ett tjockt lager snö. Jag blev faktiskt lite orolig.
Här kan vara på sin plats att nämna att jag först försökte boka en stuga i Pajala via Svenska Turistföreningens hemsida. Jag är nämligen medlem i STF, och har rabatt. Men det fanns ingen stuga ledig på STF:s Camping detta datum. Enligt hemsidan...
Så jag sökte vidare. Hittade en annan sida som hette Booking.com. Testade att söka stuga där. Och det fanns! En stor bamsing med fyra bäddar. Den var dyrare än STF:s, men då det inte fanns något annat att välja på, så...
Döm om min förvåning när jag fick bokningsbekräftelsen och insåg att det var samma stugby. Det finns bara en i Pajala... När jag nu såg den växte mina tvivel. Var den verkligen fullbokad? Det såg helt folktomt ut. Och snötäckt, som sagt. Tänk om det hade blivit något fel och jag hade bokat en stuga i en vinterstängd stugby? Det skulle vara typiskt mig...
Men så farligt var det inte. Jag knackade på dörren till receptionen, och ett vänligt äldre par öppnade. De väntade på mig. Vi pratade en stund. De såg mycket frågande när jag berättade om STF:s hemsida. Så skulle det ju inte vara. Och de lyckades gräva fram lite sängkläder till mig, som jag fick låna utan kostnad. Det motsvarade ungefär den rabatt jag skulle ha fått om jag bokat via STF. Den utlovade trådlösa internetuppkopplingen var däremot tyvärr inte tillgänglig för tillfället. Någon form av tekniskt problem med en parabol.
Stugan var gigantisk. Fyra bäddar i två sovrum, badrum och kokvrå. Väggmålning och utsikt över älven. Mycket trevligt. När jag hade checkat in försvann paret i bil och jag hade hela campingen för mig själv. Det var inte riktigt säsong ännu. Annars var det tydligen ett populärt övernattningsställe för utländska turister på väg upp för att titta på midnattssolen.
Jag hade precis vant mig vid min ensamhet när jag såg två ungdomar genom fönstret. De kom bärandes på ett fönster(!) Jag kom ihåg att jag och campingvärden passerade en hög med grenar på väg till stugan. Han sa att barnbarnen byggde majbrasa. Jag såg mig omkring, på all snö, och tänkte att han skämtade med mig.
Men faktum var att trots att det var full vinter omkring mig, var det bara fem dagar kvar till Valborgsmässoafton. Det var lite svårt för en sydlänning att ta in...
No comments:
Post a Comment