Europaresan 7e: Vilse i Alsace...

Här följer fler bilder från det vackra Alsace. Jag fick se rätt
mycket Alsace på vägen från Kaysersberg.

Jag tror vi var lite vilse ett tag...

 

Vi passerade i alla fall fler vinodlingar. Och byar. Och berg...

 

Så här i efterhand, så inser jag att den här bilden kan ses
som en förstudie till en bild som jag skulle komma att
ta två dagar senare i ett helt annat land. Men det visste
jag förstås inte ännu...

Vi tog också en sväng i en stad.

Jag vet inte vad den hette...

 Sedan bar det av upp i bergen...

Där hittade vi så småningom några engelsktalande personer

i en busskur. Sedan bar det av ner igen...

...och tillbaka in i staden. Där var det äkta fransk marknad.

Men vi hade inte tid att stanna. Vi skulle någon annanstans...

Jag visste inte vart. Och jag kan inte köra bil. Jag har epilepsi.
Det är därför jag gillar att åka tåg...

 

Plötsligt var vi någonstans som hette Turckheim(!)

Det var inte heller vårt mål, men där fanns en turistbyrå.

Med kartor...

 

Där fanns också en järnvägsstation. Jag kände en lust att

hoppa på ett tåg, och bara åka. En lust som skulle komma

att växa de närmaste dagarna...

Med vår nyfunna karta tog vi ut kursen...

Sedan åkte vi förbi fler byar, vinodlingar och vinodlingar.
Jag fick en känsla av att ha varit där förut.

Det är en vanlig känsla i Frankrike.
De har till och med ett ord för den:
 

Déjà vu

Vi åkte förbi Colmar igen. Där vi bodde, alltså. Sedan svängde vi mot...