Vad jag inte har berättat är att jag faktiskt såg tomten själv också. Någon vecka senare. Han åkte släde efter sina renar precis som på film. Något färre än vanligt då det inte var jultider och han inte behövde släpa på alla paket. Överhuvudtaget behöver tomten inte så många renar längre som han gjorde på 40-talet när dokumentärfilmen som visas hos Kalle Anka spelades in. Tack vare avel, kosttillskott, antibiotika och anabola steroider räcker det oftast med 3-4 stycken på julafton. Och naturligtvis har elektroniken i julklapparna gjort att de blir allt mindre och lättare för varje år.
Tomten är ute och åker nästan varje dag. Oftast till affären för att köpa snus och bröd. Ibland blir det längre resor till något av alla de företag i sydostasien som har hand om julklappstillverkningen efter att fabriken i Sverige lades ner och alla tomtenissarna blev arbetslösa.
Att folk inte ser honom så ofta när det inte är jul beror på att han är svår att se när det är ljust ute. Det var en ren tillfällighet att jag lyckades.
Ryktet om att Tomten inte skulle finnas är alltså ren lögn. Inte att blanda ihop med renlögnen. Den om att tomtens favoritren skulle heta Rudolf. Tomten har haft många renar genom åren. Ingen av dem har hetat Rudolf. Han byter i princip varje år. De blir utslitna. Just nu heter Tomtens renar Neo och Botilda. Och ingen ren har någonsin kunnat lysa upp vägen med sin röda mule. Rent påhitt och anatomiskt omöjligt. Däremot var tomten en av de första med att använda LED-ljus.
Från min norrländska resa i våras...
Tomten
(Foto Anders N)
No comments:
Post a Comment