Sunday, May 15, 2011
Valdeltagande (allting är relativt)
Nu har jag trotsat vädrets makter och gjort min medborgerliga plikt. Det regnar ganska bra nämligen. Men det kunde inte hindra mig. Jag har varit och röstat. Röstat? Tänker du nu kanske. Har han tappat verklighetsförankringen totalt nu? Röstade, det gjorde vi ju i höstas. Alfons, Svansen, Gluggen och resten vann igen, som bekant. Men då har du kanske missat att det blev lite fel här i mina trakter. Så fel att man måste göra om landstingsvalet helt och hållet. Därför har jag nu idag varit på omval. Det var också därför jag igår...nej, vänta. Det har jag inte berättat om ännu. Nå, det kommer så småningom det med.
Idag begav jag mig alltså till vallokalen här i betongförorten. Det är i matsalen i skolan borta vid spårvagnshållplatsen. Man har ofta vallokaler i skolmatsalar, för de är stora och det är många som ska rösta. Här i förorten bor det många människor. I just precis den här skolmatsalen har man dessutom pressat in två hela valdristrikt: Mitt, och ett till. Förra gången hade jag lite svårt att hitta till matsalen, för den dörr som jag hittade visade sig vara bakdörren. Idag var det skyltat även från det hållet. Det var trevliga funktionärer som mötte upp och visade mig hur det skulle gå till. Jag plockade på mig ett par valsedlar och fick ett kuvert. Mannen frågade mig om jag visste att jag bara fick stoppa en valsedel i kuvertet. Och det visste jag. Hans kollega visade mig åt vilket håll jag skulle gå. Sedan gick jag in i matsalen. Den var alldeles tom. Ja, där fanns ju valfunktionärerna. Fyra totalt, två vid varsitt bord, och sådana där små gröna skärmar. Och fler bord. Och mjölkautomater. De hörde inte till röstandet, de bara råkade stå där. Men där fanns inte en enda röstande förutom mig. Jag smög in bakom min skärm, stoppade en (bara en) valsedel i kuvertet och gick bort till bordet som tillhörde mitt distrikt. Lämnade kuvert och röstkort, legitimerade mig, fick tack för att jag röstat och beröm för att jag lyckats med att bara stoppa en valsedel i kuvertet.
Fortfarande hade ingen annan röstande uppenbarat sig. Så jag frågade:
-Har ni haft några som röstat idag?
Och det hade de. Massor av folk. Dessutom hade de en hel låda som innehöll förtidsröster som stod bredvid dem på bordet. Så de var mycket nöjda. Det var många ungdomar som hade vaknat och insett värdet av att rösta, sa de. De räknade med ett valdeltagande på 50% i år.
Jag upprepar: 50%
Det låter inte imponerande, men här ute är det tydligen att betrakta som utmärkt. Där kan man verkligen tala om att allting är relativt. Har folk inte hört att "det finns människor som slåss och dör för sin rätt att rösta. Så därför vore det hån mot dem att låta bli." Det är värt att tänka på.
Själv brukar jag dock föredra att använda den för medel-Svensson mer greppbara. "Om du inte röstar, så får du inte klaga på den som styr sedan..."
Min teori om att valdeltagandet är så lågt i förorten är, baserat på vad jag har hört och sett här, att folk inte tycker det är lönt. Det är ändå ingen av politikerna som egentligen bryr sig om vad som händer här. Är det sant? Det återstår att se...
Idag begav jag mig alltså till vallokalen här i betongförorten. Det är i matsalen i skolan borta vid spårvagnshållplatsen. Man har ofta vallokaler i skolmatsalar, för de är stora och det är många som ska rösta. Här i förorten bor det många människor. I just precis den här skolmatsalen har man dessutom pressat in två hela valdristrikt: Mitt, och ett till. Förra gången hade jag lite svårt att hitta till matsalen, för den dörr som jag hittade visade sig vara bakdörren. Idag var det skyltat även från det hållet. Det var trevliga funktionärer som mötte upp och visade mig hur det skulle gå till. Jag plockade på mig ett par valsedlar och fick ett kuvert. Mannen frågade mig om jag visste att jag bara fick stoppa en valsedel i kuvertet. Och det visste jag. Hans kollega visade mig åt vilket håll jag skulle gå. Sedan gick jag in i matsalen. Den var alldeles tom. Ja, där fanns ju valfunktionärerna. Fyra totalt, två vid varsitt bord, och sådana där små gröna skärmar. Och fler bord. Och mjölkautomater. De hörde inte till röstandet, de bara råkade stå där. Men där fanns inte en enda röstande förutom mig. Jag smög in bakom min skärm, stoppade en (bara en) valsedel i kuvertet och gick bort till bordet som tillhörde mitt distrikt. Lämnade kuvert och röstkort, legitimerade mig, fick tack för att jag röstat och beröm för att jag lyckats med att bara stoppa en valsedel i kuvertet.
Fortfarande hade ingen annan röstande uppenbarat sig. Så jag frågade:
-Har ni haft några som röstat idag?
Och det hade de. Massor av folk. Dessutom hade de en hel låda som innehöll förtidsröster som stod bredvid dem på bordet. Så de var mycket nöjda. Det var många ungdomar som hade vaknat och insett värdet av att rösta, sa de. De räknade med ett valdeltagande på 50% i år.
Jag upprepar: 50%
Det låter inte imponerande, men här ute är det tydligen att betrakta som utmärkt. Där kan man verkligen tala om att allting är relativt. Har folk inte hört att "det finns människor som slåss och dör för sin rätt att rösta. Så därför vore det hån mot dem att låta bli." Det är värt att tänka på.
Själv brukar jag dock föredra att använda den för medel-Svensson mer greppbara. "Om du inte röstar, så får du inte klaga på den som styr sedan..."
Min teori om att valdeltagandet är så lågt i förorten är, baserat på vad jag har hört och sett här, att folk inte tycker det är lönt. Det är ändå ingen av politikerna som egentligen bryr sig om vad som händer här. Är det sant? Det återstår att se...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Har följt debatten på tv, sägs förvånansvärt lite om hur det faktiskt gick...
Förmodligen på grund av valdeltagandet. De skäms...
Post a Comment