Natten mellan Lördag och Söndag. 00:48. Har precis somnat...

Natten mellan Lördag och Söndag. 00:48. Har precis somnat...

RRRRRIIIIIIIIIIIING!

ZZZZ... Öh... Va? Vad i hela...? Vem ringer så här sent? Har det hänt något? Men det kan ju inte vara någon av föräldrarna, av den enkla anledningen att jag är hemma hos dom just nu. Nu har de också vaknat och undrar vad som står på. Var är mobilen nu då? I köket?  Jaja. Ta det lugnt. Hm. Trycker på telefonen.

LJUD UR TELEFONEN. MUSIK. SKVAL. RÖSTER. EN RÖST FRAMTRÄDER TYDLIGARE ÄN DE ANDRA. EN UNG TJEJ.

HON: - Han svarar inte. Varför svarar han inte?
JAG: - Öhrm. Ja, hallå ja.
HON: -Hallå?
JAG: -JA!
HON: -Vem är det?

Vad är det för korkad fråga klockan ett på natten? Frågan är väl vem du är?

JAG (irriterad): -Ja, vem tror du att det är? Vem har du ringt till?
HON: -Är det Rickard?
JAG (ilsken): -Nej, det är inte Rickard.
HON: -Va?
JAG: -Här finns ingen som heter Rickard.

För det gör det förvisso inte.

JAG (bestämd): Vem är du?
HON (irriterad): Kan jag få prata med honom då?

Trögfattade människa. Hör inte. Fattar inte. Ringer och väcker mig mitt i natten. Småbarn som du ska sova på natten och inte hålla på och ringa mig och väcka mig och det var ju själva tusan också att du inte ska fatta. Hjärnan kokar...

JAG (förbannad): -Gå och lägg dig!!!

Jag lägger på.

Kanske inte helt smidigt sätt att hantera det, jag vet. Men jag var inte riktigt vaken, och inte riktigt mig själv. Och jag har haft ganska många felringningar på sistone. Nåväl, det fungerade i alla fall. Hon ringde inte tillbaka... Jag har kollat numret på Eniro, men det är inte registrerat. Kanske tur det.