Varje morgon i Haparanda vaknade jag av ett rysligt oljud. Utsikten från fönstret ut över älven var strålande, men ljudet lämnade desto mer att önska. Hela älven var full av fåglar. Som visserligen inte såg så underliga ut. Som en mås med blackface ungefär. Men de lät något förfärligt. Ur deras näbbar strömmade vassa skrikande oljud som fick blodet att stelna i ens ådror. Jag som trodde att vildvittrorna i Ronja Rövardotter bara var sagofigurer...
Vildvittra i Haparanda (Foto Anders N)
Döm om min förvåning när jag fick reda på att vildvittrorna var så kallade skrattmåsar. Skratt? Vem kan ha hittat på ett sådant idiotiskt namn?
Wikipedia avslöjar att det var självaste Linnekalle som varit framme här också. Han var överallt den mannen. Men han blandade ihop vildvittran med dess nära släkting, den sotvingade måsen. Också känd som "the laughing gull". Sotvingen skrattar verkligen, vildvittran är bara förfärligt obehaglig. Lyssna gärna på detta exempel från Sveriges Radio P2.
No comments:
Post a Comment