Monday, September 28, 2015
I'm back! (Läges- och postrapport)
Tillbaka i Göteborg efter min senaste resa. Den har du naturligtvis knappt märkt, eftersom jag här på bloggen fortfarande lägger in rapporter från min Norrländska resa. Och det var ju i våras. Norrlandsrapporterna kommer att fortsätta under hösten...
Hursomhelst, jag har varit bortrest. Bara ett par veckor den här gången, men det hinner hända en del i alla fall.
Jag fortsätter längre ner i detta inlägg min tradition att dela med mig av vad jag finner på dörrmattan när jag kommer hem. Kommer du förresten ihåg Olivia? Linus förmodade syster, vars post jag har fått lite nu och då. När jag reste iväg hade jag med mig en mindre hög brev som jag postade på vägen. Inget av breven var jag själv avsändare till. Det var bland annat ett nytt Oliviabrev, ett par äldre Oliviabrev jag hittat när jag städade och som förmodligen kommit medan jag var i Norrland. Ett julkort till en Gandalf Nilsson(!). Jag minns att jag när jag läste det trodde att det var en läsare av den här bloggen som insinuerade att jag började bli gammal och borde skaffa långt vitt skägg. Så småningom insåg jag att det var ett julkort som borde ha gått till en gammal man på ålderdomshemmet här i närheten. Han hette inte Gandalf, men det var något snarlikt.
Nu undrar du vad jag är för person som stjäl och samlar på mig andra människors brev som jag har råkat få i mitt brevinkast. Jag förstår att det är lätt att tänka så, men jag vill då påtala att jag inte har stulit något. Jag har inte gjort någonting alls egentligen. Det är brevbäraren som har lagt breven här. Jag har bara låtit dem ligga kvar. Jag har knappt varit här, och då jag har varit här har jag inte haft tid att utföra brevbärarens arbete gratis. Förmodligen har breven dessutom hamnat under någon bokhög...
Apropå det så innehöll den där högen jag till slut skickade även ett brev till en helt annan person än Olivia och Gandalf. Inte ens någon Nilsson. På en helt annan adress. Ett brev som brevbäraren hade tappat i trappan utanför min lägenhet någon dag innan jag reste. För att det inte skulle hamna i orätta händer la jag beslag på det också. Till skillnad från tidigare nämnda brev var detta däremot en synnerligen aktiv handling, men i högsta välmening.
Hursomhelst. När jag kom hem i fredags innehöll min post:
1 styck brev från mitt bostadsbolag om att jag har gjort av med FÖR LITE el under det senaste halvåret. Inte så konstigt då jag knappt har varit hemma. Mer om detta vid något senare tillfälle.
1 styck påminnelse för en räkning jag redan har betalat. Men det var lite sent, så det må väl vara hänt. Jag hade lagt in betalningen men glömt att bekräfta den. Det händer ibland. Vanligtvis upptäcker jag det efter bara någon dag, men då jag varit på resande fot har jag inte kollat kontot lika ofta.
1 styck medlemstidning från en fackförening jag aldrig har varit med i. Adresserad till Olivia.
1 styck brev från det landsting som dumpade mig förrförra julen. Du kanske minns mitt blogginlägg. Har de då nu kommit på bättre tankar? Ångrar sig bittert och ber på sina bara knän mig att komma tillbaka igen? Nej. Naturligtvis inte. Jag har inte öppnat brevet. Det är nämligen adresserat till. Just det...Olivia.
1 styck brev från ett av våra större klädföretag. Adresserat till Olivia. Vid närmare studier inser jag att det är ett av de brev som jag skickade tillbaka i den där högen för ett par veckor sedan. Frågan är hos vem de övriga har hamnat? Säkert inte hos Olivia. Kanske ligger de i någon trappa i något annat hus?
Det blir alltså till att jobba lite ideellt som brevbärare igen. Men inte just nu. Efter att ha vandrat runt halva Svealand har jag stora ömma blåsor under fötterna och några märkliga bett på rygg, armar och händer. Nej, det kommer inget bildbevis. Jag vill inte skrämma iväg de få trogna läsare jag har. Brevbärandet får vänta tills bett och blåsor har vilats ner.
Bokmässa var det i Lördags. Naturligtvis var jag där, trots blåsor och bett. Traditionsenligt kändistest kommer senare i veckan. Igår var det stor tvättdag. Norrlandsrapporterna fortsätter inom kort. Om jag slipper skriva fler ideella brevbärarrapporter blir jag glad, men det är nog för mycket att hoppas på. Rapporter från sommarens resor i Skåne och Blekinge kommer så småningom, och rapporterna från den senaste månadens flängande i Svealand kommer någon gång efter jul...
Hursomhelst, jag har varit bortrest. Bara ett par veckor den här gången, men det hinner hända en del i alla fall.
Jag fortsätter längre ner i detta inlägg min tradition att dela med mig av vad jag finner på dörrmattan när jag kommer hem. Kommer du förresten ihåg Olivia? Linus förmodade syster, vars post jag har fått lite nu och då. När jag reste iväg hade jag med mig en mindre hög brev som jag postade på vägen. Inget av breven var jag själv avsändare till. Det var bland annat ett nytt Oliviabrev, ett par äldre Oliviabrev jag hittat när jag städade och som förmodligen kommit medan jag var i Norrland. Ett julkort till en Gandalf Nilsson(!). Jag minns att jag när jag läste det trodde att det var en läsare av den här bloggen som insinuerade att jag började bli gammal och borde skaffa långt vitt skägg. Så småningom insåg jag att det var ett julkort som borde ha gått till en gammal man på ålderdomshemmet här i närheten. Han hette inte Gandalf, men det var något snarlikt.
Nu undrar du vad jag är för person som stjäl och samlar på mig andra människors brev som jag har råkat få i mitt brevinkast. Jag förstår att det är lätt att tänka så, men jag vill då påtala att jag inte har stulit något. Jag har inte gjort någonting alls egentligen. Det är brevbäraren som har lagt breven här. Jag har bara låtit dem ligga kvar. Jag har knappt varit här, och då jag har varit här har jag inte haft tid att utföra brevbärarens arbete gratis. Förmodligen har breven dessutom hamnat under någon bokhög...
Apropå det så innehöll den där högen jag till slut skickade även ett brev till en helt annan person än Olivia och Gandalf. Inte ens någon Nilsson. På en helt annan adress. Ett brev som brevbäraren hade tappat i trappan utanför min lägenhet någon dag innan jag reste. För att det inte skulle hamna i orätta händer la jag beslag på det också. Till skillnad från tidigare nämnda brev var detta däremot en synnerligen aktiv handling, men i högsta välmening.
Hursomhelst. När jag kom hem i fredags innehöll min post:
1 styck brev från mitt bostadsbolag om att jag har gjort av med FÖR LITE el under det senaste halvåret. Inte så konstigt då jag knappt har varit hemma. Mer om detta vid något senare tillfälle.
1 styck påminnelse för en räkning jag redan har betalat. Men det var lite sent, så det må väl vara hänt. Jag hade lagt in betalningen men glömt att bekräfta den. Det händer ibland. Vanligtvis upptäcker jag det efter bara någon dag, men då jag varit på resande fot har jag inte kollat kontot lika ofta.
1 styck medlemstidning från en fackförening jag aldrig har varit med i. Adresserad till Olivia.
1 styck brev från det landsting som dumpade mig förrförra julen. Du kanske minns mitt blogginlägg. Har de då nu kommit på bättre tankar? Ångrar sig bittert och ber på sina bara knän mig att komma tillbaka igen? Nej. Naturligtvis inte. Jag har inte öppnat brevet. Det är nämligen adresserat till. Just det...Olivia.
1 styck brev från ett av våra större klädföretag. Adresserat till Olivia. Vid närmare studier inser jag att det är ett av de brev som jag skickade tillbaka i den där högen för ett par veckor sedan. Frågan är hos vem de övriga har hamnat? Säkert inte hos Olivia. Kanske ligger de i någon trappa i något annat hus?
Det blir alltså till att jobba lite ideellt som brevbärare igen. Men inte just nu. Efter att ha vandrat runt halva Svealand har jag stora ömma blåsor under fötterna och några märkliga bett på rygg, armar och händer. Nej, det kommer inget bildbevis. Jag vill inte skrämma iväg de få trogna läsare jag har. Brevbärandet får vänta tills bett och blåsor har vilats ner.
Bokmässa var det i Lördags. Naturligtvis var jag där, trots blåsor och bett. Traditionsenligt kändistest kommer senare i veckan. Igår var det stor tvättdag. Norrlandsrapporterna fortsätter inom kort. Om jag slipper skriva fler ideella brevbärarrapporter blir jag glad, men det är nog för mycket att hoppas på. Rapporter från sommarens resor i Skåne och Blekinge kommer så småningom, och rapporterna från den senaste månadens flängande i Svealand kommer någon gång efter jul...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment