-God morgon, sa jag.
-God morgon, sa han.
Jag dök in i kylskåpet. Plockade ihop en frukost...
Två skivor bröd med lite riven ost ur en påse. En bit Västerbottenpaj. Filmjölk. Två övermogna päron.
Nu får du inte tro att jag snodde andras mat i det där kylskåpet. Nejdå, det var mitt alltihopa. Och lite till. Smör till exempel. Jag hade en hel del ätbart som jag inte behövde mer. På resans sista mål, på nästa ort, på det lite för dyra boendet, ingick nämligen frukost. Onödigt att släpa med mig denna överblivna mat, med andra ord. Vad göra? Man kan ju inte slänga mat. Jag vände mig mot killen i svart t-shirt.
-Vill du ha smör?
-Eh?
-Och lite fil. Och lite sylt har jag. Och lite...
-I'm sorry. I don't understand...
Inte så mycket mer svenska än Godmorgon, visade det sig. Men engelska gick utmärkt. Han var nyligen hitkommen från Syrien, sa han. Skulle på intervju samma dag hos migrationsverket. Var lite nervös... Men han tog gärna emot min överblivna mat. Han skulle dela den med sin kompis, som han också presenterade mig för...
Jag förstod plötsligt varför det varit nya gäster på vandrarhemmet varje kväll. Fram till 1997 var hela Boden militärt skyddsobjekt. Utländska medborgare fick inte ens vistas i staden. Nu håller migrationsverket intervjuer med nyanlända där...
No comments:
Post a Comment