Thursday, May 8, 2014
Garden party hos Gurra (Med holk...)
Alsters herrgård. Alster är en by strax utanför Karlstad. Ungefär 300 meter. Här föddes en av Värmlands, och Sveriges största kulturpersonligheter. Mer om honom strax.
Denna dag var det vårmarknad. Fullt med folk och konsthantverkare i parken.
Och i ladan...
På herrgårdens övervåning var det blomsterutställning.
Denne man sålde fågelholkar. Dock ingen för ekorre.
Och man presenterade resultatet av en tävling för bästa holk. Detta var publikens favorit...
...respektive juryns.
Notera skillnaden. Av egen erfarenhet vet jag att fåglar inte tycker om målade holkar. Min gissning är att de luktar konstigt. Men de estetiska värdena i den röda holken kan inte förnekas. Jurygrupper brukar föredra det sparsmakade. Det är det just nu regerande estetiska idealet. Tyvärr. Det är därför alla "personligt inredda" bostäder ser ut som inredningsmagasin. Stora släta vita ytor med svarta bokstäver och någon enstaka färgbild...
Vad som är fint enligt experter brukar skifta med tiden. Folkets ideal är mer konstant. Små röda hus med blommor utanför har varit populärt i generationer...
Därmed inte sagt att folkets röst alltid har rätt. De brukar ha svårt att uppfatta det nyskapande. Jurygrupper kan vara bättre på det, medan de å andra sidan som tidigare nämnt ofta fastnar i vad som är populärt just nu. Dessutom har de en tendens att bli en grupp för inbördes beundran. Det säkraste sättet att bestämma konstnärlig kvalitet är nog tid. Efter hundra år har skiten vittrat och guldkornen lever kvar i folkets minne...
Ja, förresten. När jag pratade om folkets röst tidigare, så menade jag inte tävlingar där det gäller att få flest "Likes" på Facebook. Det är bara popularitetstävlingar. Och det är det vedervärdigaste som finns...
Nå, åter till Alsters herrgård. Här föddes 1860 en liten pojke (som syns på fotografiet till höger i bokskåpet. Han blev så småningom stor, lite fet, skallig, skäggig och fick glasögon.
Han hette Gustaf Fröding och var poet. Du kanske tror att du inte hört talas om honom eller hans verk, men tro mig. Det har du...
Han skrev vackert, ibland folkligt, ibland vasst, ibland erotiskt och ibland bara väldigt ärligt. Det passade sig inte enligt tidens smak, och han blev till och med åtalad. Den känslige Fröding tillbringade mycket tid på mentalsjukhus, och dog 1911, endast 50 år gammal. Men hans diktning lever än...
Enligt samtiden och den goda smaken hette Sveriges störste poet Verner von Heidenstam. Han kallades "Nationalskalden", och skrev högtravande och tunglästa hyllningsdikter till landet i norr. 1916 fick han nobelpriset. Hans bok "Karolinerna" finns i varje loppislågprisboklåda med självaktning. Och där stannar den kvar. Idag hör vi kanske hans texter sjungas på Skansen vid högtidliga museala tillfällen. Knappast annars...
Gustaf Fröding däremot, låg på topplistorna fortfarande femtio år efter sin död. Här med Sven-Ingvars:
Ja, förresten. Idag har det gått mer än hundra år sedan Gustaf Fröding dog. Och han ligger FORTFARANDE på topplistorna. Lika populär som alltid. Den här kan du knappast ha missat...
Gustaf Fröding är tidlös...
Denna dag var det vårmarknad. Fullt med folk och konsthantverkare i parken.
Och i ladan...
På herrgårdens övervåning var det blomsterutställning.
Denne man sålde fågelholkar. Dock ingen för ekorre.
Och man presenterade resultatet av en tävling för bästa holk. Detta var publikens favorit...
...respektive juryns.
Notera skillnaden. Av egen erfarenhet vet jag att fåglar inte tycker om målade holkar. Min gissning är att de luktar konstigt. Men de estetiska värdena i den röda holken kan inte förnekas. Jurygrupper brukar föredra det sparsmakade. Det är det just nu regerande estetiska idealet. Tyvärr. Det är därför alla "personligt inredda" bostäder ser ut som inredningsmagasin. Stora släta vita ytor med svarta bokstäver och någon enstaka färgbild...
Vad som är fint enligt experter brukar skifta med tiden. Folkets ideal är mer konstant. Små röda hus med blommor utanför har varit populärt i generationer...
Därmed inte sagt att folkets röst alltid har rätt. De brukar ha svårt att uppfatta det nyskapande. Jurygrupper kan vara bättre på det, medan de å andra sidan som tidigare nämnt ofta fastnar i vad som är populärt just nu. Dessutom har de en tendens att bli en grupp för inbördes beundran. Det säkraste sättet att bestämma konstnärlig kvalitet är nog tid. Efter hundra år har skiten vittrat och guldkornen lever kvar i folkets minne...
Ja, förresten. När jag pratade om folkets röst tidigare, så menade jag inte tävlingar där det gäller att få flest "Likes" på Facebook. Det är bara popularitetstävlingar. Och det är det vedervärdigaste som finns...
Nå, åter till Alsters herrgård. Här föddes 1860 en liten pojke (som syns på fotografiet till höger i bokskåpet. Han blev så småningom stor, lite fet, skallig, skäggig och fick glasögon.
Han hette Gustaf Fröding och var poet. Du kanske tror att du inte hört talas om honom eller hans verk, men tro mig. Det har du...
Han skrev vackert, ibland folkligt, ibland vasst, ibland erotiskt och ibland bara väldigt ärligt. Det passade sig inte enligt tidens smak, och han blev till och med åtalad. Den känslige Fröding tillbringade mycket tid på mentalsjukhus, och dog 1911, endast 50 år gammal. Men hans diktning lever än...
Enligt samtiden och den goda smaken hette Sveriges störste poet Verner von Heidenstam. Han kallades "Nationalskalden", och skrev högtravande och tunglästa hyllningsdikter till landet i norr. 1916 fick han nobelpriset. Hans bok "Karolinerna" finns i varje loppislågprisboklåda med självaktning. Och där stannar den kvar. Idag hör vi kanske hans texter sjungas på Skansen vid högtidliga museala tillfällen. Knappast annars...
Gustaf Fröding däremot, låg på topplistorna fortfarande femtio år efter sin död. Här med Sven-Ingvars:
Ja, förresten. Idag har det gått mer än hundra år sedan Gustaf Fröding dog. Och han ligger FORTFARANDE på topplistorna. Lika populär som alltid. Den här kan du knappast ha missat...
Gustaf Fröding är tidlös...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment