Jag kom till stationen vid ungefär 16.45. Då hade jag precis missat tåget mot Blekinge. Nästa gick om en timme, så i väntan på det så köpte jag lite fika på pressbyrån. Jag satt med utsikt över spåren. Medan jag satt där, så fylldes perrongerna med allt mer folk. Jag tänkte inte så mycket på det. De hade väl slutat jobben och skulle hem. Det är säker många som brukar åka från Lund varje kväll. Jag tänkte inte heller så mycket på att det inte kom några tåg. Förrän klockan var 17:30, och jag skulle hitta mitt tåg. Jag gick bort till informationstavlan vid perrongen. Mitt tåg var inte med. Jag gick in på stationshuset istället. Där har de en större tavla. Den såg ut så här:
Full med ändrade tider (i blått). Mitt tåg var en halvtimme försenat, men nu kunde jag i alla fall se att det skulle gå från perrong fem. Först skulle det gå ett tåg till Hässleholm 18.00 från samma perrong. Men det var mer än en kvart tills dess. Jag passade på att gå på toaletten först, jag visste ju inte hur länge jag skulle behöva stå och vänta. Sedan vandrade jag ner för trappan till gången under spåren. Där mötte jag en känd svensk filmskådespelare, känd från bl.a. Jalla Jalla. Han verkade lite stressad och pratade i mobilen, på skånska, vilket var ovanligt men lät trevligt. Sedan gick jag upp till perrong fem. Klockan var ännu inte 18, men Hässleholmståget var spårlöst försvunnet. Däremot såg jag på skylten att här, på spår fem, skulle mitt tåg strax komma in. Ja, i någon minut stod det så. Sedan stod det plötsligt att:
Nu var det alltså ett öresundståg till Helsingborg och Göteborg som skulle komma in på min perrong. Två minuter efter mitt tåg borde ha varit där. Vart hade mitt tåg tagit vägen? En titt på en större informationstavla lugnade mig och mina medväntare. Vårt tåg skulle fortfarande komma till spår fem, men var nu senarelagt ett par minuter, så Helsingborg/Göteborgtåget skulle in först. Ja, i alla fall i någon minut. Sedan försvann Helsingborg/Göteborgtåget.
Nu var mitt tåg tillbaka, dock fortfarande med extra försening. 18:25 var tiden nu. Ja, i alla fall i fem minuter. Sedan försvann mitt tåg igen. Nu stod det att det var ett Pågatåg till Hässleholm och Kristianstad som skulle in där. 18:10.
En koll på informationstavlan förklarade att det försvunna Helsingborg/Göteborgtåget hade flyttats fram till 18:40, dvs efter mitt tåg. Var Pågatåget hade kommit ifrån framgick inte. Pågatåget gick visserligen till Kristianstad, och dit skulle jag ju, för vidare färd mot Blekinge, men det skulle stanna på väldigt många ställen på vägen, så mitt tåg skulle förmodligen köra om det under tiden. Inte lönt att ta det alltså.
Ja, förresten stod det på den stora tavlan att Pågatåget inte alls gick från min perrong (Nr 5), utan från nummer 6 (spårändring). Men på min perrong stod det fortfarande att det skulle gå...nej, det stod det inte alls nu. Det stod något helt annat. Det var inte mitt tåg som var tillbaka. Det var ett X2000 nu:
17:29 till Linköping och Stockholm. Dvs för 50 minuter sedan. Fast det hade nu tiden 18:18. Dvs nu alldeles strax. Dvs strax före mitt tåg. För mitt tåg skulle väl fortfarande gå från den här perrongen? Bäst att kolla. Många spårändringar var det, men jodå, mitt tåg skulle fortfarande gå från spår 5. Men nu 18:20. Förseningen hade minskat. Ovanligt, men det händer tydligen. Det blev precis efter X2000 alltså. Men fortfarande spår 5. Bara att stå kvar och vänta. Om du tycker det här verkar rörigt, så förstår du hur jag och de andra kände oss.
Rösten i högtalaren, mekanisk och opersonlig som alltid, upplyste oss med jämna mellanrum om att problemet berodde på ett växelfel i Tjöörn-App. En dator, programmerad och inläst av en stockholmare, som försöker prata Skånska. I ett annat sammanhang hade man kunnat skratta åt det. Men nu? No comments.
Jag noterade först då att det stod ett tåg på spåret bredvid. På nr 4 alltså. Det var ett X2000. Det hade stått där ganska länge. Men det var "Ej i trafik". Inte konstigt att man får ont om spår om man långtidsparkerar ett X2000 mitt inne på Lunds station.
Strax efter kom ett till X2000. Till Linköping och Stockholm, till mitt spår. Körde en bit förbi mig och stannade närmare övergången i andra änden av perrongen. Jag väntade på att det skulle köra, så att mitt tåg skulle kunna komma in. Det gjorde många andra med mig. Plötsligt fick vi se hur vårt Öresundståg kom runt kröken bortom stationshuset. I full fart mot oss. Känslorna var blandade. Visst var det trevligt att vårt tåg äntligen kom, men X2000 stod ju fortfarande på spåret. En bit längre bort visserligen, men inte tillräckligt längre bort. Skulle de köra ihop? Jag tog instinktivt några steg bakåt. Nu såg man hela tåget som dundrade förbi stationshuset och i riktning mot vår perrong...
Och så i sista sekunden så gjorde det en diskret sväng i en växel och körde in på spår sex. På perrongen bredvid. Inte spår fem som det hela tiden hade meddelats. Jag undrar om inte det här tåget var det enda som inte hade spårändrats under hela tiden jag stod där. Ja, det och det parkerade X2000 förstås. Men klockan var 18:23. Tåget skulle avgå 18:20. Om det nu var vårt tåg förstås. Det var svårt att se, men visst stod det Kristianstad på någon av vagnarna? Om tåget skulle gått för tre minuter sedan så kan det köra när som helst. Jag fick helt enkelt ta mina kassar (ja, jag hade stora kassar även den dagen) och springa utmed perrongen, nedför trapporna, genom undergången, uppför nästa trappa och utmed den perrongen till tåget. Det var rätt tåg, och jag hann. Utanför dörren stod några pensionärer och skällde på den unga konduktörskan, som bara kunde svara att hon inte hade en aning om varför det hade blivit som det blivit. Hon jobbade bara på tåget. Det hade hon naturligtvis helt rätt i. Men vem skulle de annars skälla på?
Jag tog plats på tåget. Nu var det inte längre så bråttom. Man hann till och med släppa förbi ett godståg (på spår 5) innan vi i sakta mak rullade mot Kristianstad. Där fick vi gå rakt över perrongen och byta tåg mot ett precis likadant som skulle föra oss vidare mot Blekinge. Varför man måste byta mot ett precis likadant vet jag inte. Trots förseningarna. Förmodligen har det med personalen att göra. Och då är det naturligtvis enklare att flytta över alla tågets trötta, griniga och en timme försenade passagerare, än att byta ut personalen(?).
Framme i Bromölla hade vi naturligtvis missat ersättningsbussen, men eftersom vi var ganska precis en timme försenade, så kom vi lagom i tid till nästa buss. Behövde inte vänta alls länge. Det gäller att se det positiva i allt(?) Och har man inget bättre för sig när man står där och väntar på sin perrong i Lund, så kan man ju fundera på hur man ska förvandla förseningens leda till en spännande saga. Eller i alla fall ett blogginlägg. Det brukar jag göra...
No comments:
Post a Comment