Bloggen och jag tackar för gratulationerna!

Sent i fredags kväll, det kan rent av ha varit mycket tidig Lördag, mottog jag ett rekord i antal kommentarer på den här bloggen vid ett och samma tillfälle. En fantastisk känsla för mig när jag så småningom upptäckte dem. Jag lovar att svara på dem allihop, så småningom, men jag börjar just nu med detta lilla kollektiva tack.

De var precis vad jag behövde för att piggas upp. Jag tycker ibland att mina bloggtexter blir för tråkiga, enformiga och gnälliga. Funderar på om det är lönt att skriva fler. Får jag en kommentar då, får jag ny energi och kan skriva lite till. Då räknar jag inte med sådana där Spam-kommentarer, som jag får med jämna mellanrum, men som ni bloggläsare slipper se, utan jag menar riktiga, härliga, värmande bloggkommentarer av den typ jag fick i fredags kväll. Det har inte varit så många kommentarer under en period, och jag har varit lite orolig för att det har berott just på att bloggen (och jag) varit för tråkig, enformig och gnällig. Nu vet jag att det bara handlade om att samla ihop riktigt många till just det här tillfället. För att fira den stora dagen. Vilken stor dag? undrar du kanske. Jo, i fredags var det den 18 november, och den 18 november 2006 skrev jag det allra första inlägget på den här bloggen. Följaktligen fyllde bloggen fem år i fredags. Därför den oväntade, men mycket uppskattade gratulationen. Bloggen och jag tackar så mycket för gratulationen och lovar att fira med minst två jubileumsinlägg de närmaste dagarna...