Då var jag tillbaka i Göteborg. Mina svårigheter att ta mig hit samt en mycket kort rapport från årets upplaga av Göteborgs filmfestival följer inom kort. Först en kort studie i uppdatering...
För någon vecka sedan var jag tvungen att dra igång min gamla dator på jakt efter en fil. Den där med tangentbordet, som du säkert minns. (Läs annars här, här och här) När datorn startat upp noterade jag att Antivirusprogrammet inte fungerade. Det är inte bra. Datorvirus är inget man vill ha. En närmare studie avslöjade att prenumerationen hade gått ut. Det förvånade mig eftersom jag förnyade min prenumeration till nyår. Inte bara för den nya datorn, jag köpte en prenumeration som skulle gälla för tre datorer i två år. Jag har visserligen bara två datorer, men det alternativet fanns inte.
Kanske inte den gamla datorn visste om att den inkluderades i den nya prenumerationen. Den frågade därför efter en ny prenumerationskod. Jag öppnade upp mitt bekräftelsemail, letade upp koden och skrev in den i avsedd ruta. Den accepterades inte...
Då kopierade (Ctrl+C) jag koden ur mailet, och klistrade in (Ctrl+V) den på rätt ställe. Men den dög fortfarande inte. Trots att den skulle gälla för TRE datorer. Och jag hade bara använt den på EN. Detta var nummer TVÅ.
Jag började fundera på hur jag skulle formulera mitt syrliga mail till tillverkaren av det dyra men helt klart icke räknekunniga antivirusprogrammet. Då såg jag att det i programmets namn stod "2011". Och det var ju ett tag sedan. Kanske det var där problemet låg? Var jag tvungen att installera en ny version av programmet för att min kod skulle fungera? Det lät rimligt.
Jag öppnade bekräftelsemailet igen och letade fram en bidogad länk för nedladdning av programvara. Jag kan inte minnas att jag behövde använda den på min nya dator. Där räckte det nog med att knappa in koden, men så var programmet förmodligen lite färskare också.
Ett enkelt klick och installationsprogrammet började laddas hem. Jag accepterade användarvillkoren och lite andra liknande saker, och strax skulle installationen påbörjas. Då kom det upp ett felmeddelande: Programmet tyckte inte om mitt operativsystem.
Jag har Windows XP på min gamla dator. På den nya har jag...inte vet jag, men något nyare är det i alla fall. Och alla nya program fungerar inte på gamla datorer, vilket kanske är förståeligt, liksom alla gamla program inte fungerar på nya datorer, vilket är fullkomligt obegripligt.
Men jag är knappast den ende med en lite äldre dator. Visst vill programtillverkare alltid att man ska ha den senaste datorn för att kunna köra deras program, men det vore väldigt korkat att utesluta alla äldre datorer, med tanke hur många betalande kunder man då skulle gå miste om.
Den som vill kunna köra senaste versionen av Photoshop kanske tycker det är värt att köpa ny maskin, men man köper inte en ny dator bara för att kunna köra ett antivirusprogram. Det måste fungera på alla datorer.
Jag letade på tillverkarens hemsida. Hittade så småningom en version av 2014 års program som påstods fungera i Windows XP. Men för att kunna ladda ner den var jag naturligtvis tvungen att betala en ny prenumeration! Jag höll på att bli riktigt förbannad innan jag förstod att det var precis samma som jag redan hade köpt. Det finns bara en version av programmet och det fungerar på alla operativsystem från Windows XP och framåt. One-size-fits-all, you know. Helt rimligt och logiskt. Men varför fungerade det då inte på min dator?
Jag granskade det finstilta och hittade till slut en liten bisats. För Windows XP krävs Service Pack 3. Ett service pack är en uppdatering med (förhoppningsvis) förbättringar, som man kan ladda hem via nätet. Jag minns när en närstående laddade hem Service Pack 2. Hela datorn bröt ihop, och ville inte starta igen. Det krävdes mycket jobb innan hen lyckades få bort skiten och datorn fungerade normalt igen. Tydligen fanns det en Service Pack 3 nu också...sedan 2008...men jag har i alla fall inte behövt det förrän nu...
Med viss oro sökte jag och hamnade så småningom på Microsofts hemsida. Där fanns en nedladdningslänk. Jag skulle precis klicka på den när jag såg en liten textruta. Där stod ungefär så här:
Observera att denna nedladdning endast är avsedd för nätverkstekniker. Privatpersoner hänvisas till Windows Update.
Så jag fortsatte till Windows Update. Där kunde jag genom ett enkelt klick söka efter lämpliga uppdateringar till mitt operativsystem. Eller rättare sagt, det kunde jag inte alls. För när jag försökte blev jag informerad om att jag hade fel webbläsare. Alltså det där programmet man använder för att titta på internetsidor med. Jag var tvungen att först ladda ner en ny version av Internet Explorer. Trots att jag redan hade Firefox.
Installationen tog en bra stund och krävde ett par omstarter av hela datorn. Men sedan hade jag äntligen rätt webbläsare, och kunde med ett enkelt klick få upp lämpliga uppdateringar till mitt operativsystem. Bland dessa hittade jag ganska snabbt Service Pack 3. Jag klickade att jag ville installera det. Det tog en bra stund och krävde ett par omstarter av datorn...
När det äntligen var klart, öppnade jag webbläsaren igen, loggade in på min mail och plockade fram bekräftelsemailet från antivirusprogramtillverkaren. Jag klickade på nedladdningslänken igen, och installationsprogrammet startade. Denna gång dög mitt operativsystem, och installationen genomfördes. Det tog en bra stund, och jag minns inte om datorn behövde startas om, men jag skulle bli mycket förvånad om det inte var så...
Därefter ombads jag knappa in min kod, vilket jag gjorde. Och tro det eller ej, men den fungerade. Med ett fungerande antivirusprogram kunde jag leta upp min fil. Eller rättare sagt, det kunde jag inte alls. Klockan var redan över midnatt. Jag hade suttit med den där lilla uppdateringen i flera timmar. Det fick vänta till nästa dag...
Häromdagen fick jag ett mail från antivirusföretaget. De undrade varför jag aldrig köpte deras program. De menade alltså varför jag inte köpte det en andra gång, vilket jag var på väg att göra innan jag kom på att det var precis samma program som jag redan hade.
Frågan är hur de överhuvudtaget vet att jag funderade på att köpa det en andra gång?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Det är svårt att hålla reda på det här med år. Själv har jag haft 2014 i drygt 1 år och 2 månder. Marknadsföringen av ett visst händelserikt år utelämnade helt förgående år, därav har återupplever? jag det gångna året. <det var ju rätt trevligt så mig gör det inget.
Beundrar ditt tålamod med antivirusprogrammet, yogaandas du? visualiserar en strand? hur gör du för att behålla lugnet?
Jåga? Icke... Jag Bloggandas. Visualiserar mig själv inte på en strand, utan i ett spännande inläggsäventyr. Ju mer udda situation jag befinner mig i, om det så är tågförseningar eller uppdatering av antivirusprogram, så brukar jag försöka tänka på vilket fantastiskt blogginlägg det kommer att bli. Hur absurt det kommer att framstå i efterhand. Det vill säga, jag vet att jag kommer att, på ett eller annat sätt, ta mig igenom det. Då ställer kroppen sig automatiskt i ett lugnare läge, där frustrationen hamnar i bakgrunden och det viktiga snarare blir att uppfatta alla nyanser och detaljer. Att leva i stunden kanske man kan kalla det. Ta in så mycket som möjligt. Sedan tar det sin tid, allt från någon timme eller dag till veckor och till och med år, för huvudet att processa upplevelserna till färdiga blogginlägg.
Dock värt att nämna att det där lugna bloggandningsläget bara brukar kunna vara i två-tre timmar. Efter två timmar på ett strulande tåg, eller efter det tredje tåg/spårbytet, eller den fjärde updateringen så brukar lugnat vara tämligen bortblåst. All den undanträngda irritationen kommer tillbaka. Jag blir stingslig och grinig. Även om det fortfarande hjälper lite att tänka "ta det lugnt. du är just nu mitt i ett spännande blogginlägg som du kommer att kunna skratta åt, och få fina blogginläggskommentarer till" så bubblar lavan inom mig...
Post a Comment