Ett kort besök vid uttagsautomaterna...

Följande historia utspelade sig igår när jag var på väg till fotoklubbens möte: På denna fotoklubb kostar fikat 25 kr per möte och de tar inte kort. Jag var följaktligen tvungen att besöka en bankomat för mötet. Den större knutpunkt som ligger närmast möteslokalen är Redbergsplatsen. Jag tog för givet att där skulle finnas en bankomat.

Jag hade både rätt och fel. Närmare bestämt ett rätt och två fel. Jag hade rätt så till vida att det fanns en uttagsautomat där. Fel nummer ett så till vida att det var ingen bankomat, och inte heller Swedbanks variant. Men väl en tredje sorts uttagsautomat. En sådan där som inte har med någon specifik bank att göra, och som visar lite reklam medan du loggar in. Annars fungerar den precis som en vanlig uttagsautomat. Förutom att du inte får något kontobesked, bara ett kvitto på ditt uttag. Och det var väl helt ok denna kväll.

Jag gick fram till uttagsautomaten och plockade fram mitt bankkort. Men när jag skulle stoppa in det, såg jag plötsligt att automaten inte mådde så bra... Det var fel nummer två.

















Att folk inte har bättre saker för sig än att mucka gräl med uttagsautomater? De stackarna kan ju inte försvara sig...

Jag fortsatte ner mot Olskrokstorget och utanför Lidl fick jag se en bankomat. En helt vanlig bankomat. Blå. Och med en alldeles vanlig bankomatkö också, så jag förmodade att den fungerade och inte hade fått stryk. Jag ställde mig i kön. Tiden gick fort, och snart var damen som stod före mig färdig. Nästan färdig.

-PIIIIIP! sa bankomaten.
-Vad i...? sa damen

Bankomaten sa inget mer. Damen vände sig därför till mig.

-Den säger att jag ska ta kvittot. Men det finns inget kvitto. Det kom inget!

Det lät ju skumt.

-Men du fick ut pengarna i alla fall? frågade jag.

Jodå, det hade hon fått. Det var väl bara kvittona som var slut. Men det borde väl automaten veta om. De brukar veta sånt. "Kontobesked kan ej lämnas" står det ju ibland när man ska logga in.

Damen gick iväg. Jag gick fram till bankomaten. Tittade på skärmen. Där stod inget om att det var slut på kvitton. Jag satte in mitt kort och knappade in min kod. Den frågade hur mycket jag ville ta ut. Jag behövde bara 25 kr, men det minsta bankomater brukar vilja lämna ut är 100 kr. Jag knappade in 100 kr. Sedan frågade den om jag ville ha ett kontobesked. Det behövde jag egentligen inte. Men jag var ju tvungen att testa... Jag tryckte "JA".

Bankomaten tänkte någon sekund, sedan kom mitt kort ut igen. Jag tog det och stoppade det i plånboken. Sedan kom min hundralapp. Jag stoppade den också i plånboken. Sedan hände inget mer. Jo, bankomaten sa:

-PIIIIP!

Den ville att jag skulle ta mitt kvitto. Men det fanns inget kvitto att ta. Kvittohålet var tomt, men där lyste en stor grön lampa. Riktigt frisk var den nog inte... Jag stoppade ner plånboken i fickan och tog tre steg i riktning mot fotoklubben.

-VÄNTA! ropade någon.
-Va? sa jag.
-KVITTOT! ropade mannen som stått bakom mig i kön.
-Det finns inget! var jag på väg att ropa. Men då fick jag se. Där satt ett kvitto nu. Jag gick fram och tog det. Då kom det ett kvitto till!

-Vad i...? sa jag.

Jag tog det andra kvittot. Då kom det ETT TREDJE KVITTO!!!

-Såg du? sa jag till mannen.

Han nickade förvånat. Jag hade nu tre kvitton. Jag frågade mannen om han ville ha ett. Det ville han inte. Jag tog ett steg åt sidan och studerade mina tre kvitton. Strax var den andre mannen klar med sitt uttagsärende.

-Hur många fick du? frågade jag.
-Bara ett, skrattade han och började gå vidare ner mot Olskrokstorget.

Jag plockade fram min kamera ur ryggsäcken och dokumenterade mina tre kvitton. Noterade att två var från Swedbank och ett från Nordea. Jag är inte kund hos någondera, men jag förmodade att det berodde på något slags banksamarbete. Fast transaktionerna såg inte bekanta ut heller...



Efter en halv minut kom den andre mannen tillbaka. Han sa att hans kvitto såg väldigt konstigt ut. Det var för lite pengar kvar på kontot. Dessutom var det från fel bank. Jag frågade vilken bank det var ifrån. Det var från min bank. Jag fick titta närmare på det. Senaste transaktionerna var bland annat Myrorna och Stadsmissionen i Stockholm. Det lät misstänkt likt min resa i förra veckan. Den lilla summan på kontot var också misstänkt likt min. Jag sa att det var mitt. Han gav det till mig. Sedan blev vi stående och tittade på mina tre övriga kvitton. Vi tänkte samma tanke. Men nej, sa han. Det vore för osannolikt. Närmast övernaturligt. Jag kunde inte ha fått hans kvitto. I stället gick han bort till bankomaten och kollade.

-Kanske det kommer efter en stund?

Han väntade. Jag väntade. Sedan gick han och jag stod kvar en lång stund och väntade. Men det kom inget mer kvitto. Jag tror det var en bankomat som tog från de rika och gav till den fattige kulturarbetaren. Det vill säga mig. För att jag skulle se och skämmas för att jag inte har lika mycket pengar som dem på mitt konto...