PlanketGBG 2010 - Min plankmeter...

Du kanske är nyfiken på vad jag egentligen hade på min meter av Planket i helgen. Då ska du få veta det nu:

Denna "anatomiskt inspirerade digitalkonstbild" utlovade jag i ett inlägg i förra veckan. Inte oväntat den av mina bilder som drog till sig flest blickar. Tyvärr var det många som inte ville titta vidare på resten av mina bilder sedan de sett den här. "Men vad är det?" frågade de som vågade stå kvar. "Gissa" sa jag. "Jag vet inte, men den håller i alla fall hungerkänslan på avstånd" sa någon. Och då har man ju gjort lite nytta i alla fall. "Något som katten fått upp" sa någon annan, och det är kanske inte så långt ifrån sanningen. Jag hade hoppats på lite mer konstnärliga gissningar och associationer. Jag kallar den "The Brain".

Göteborgs baksidor. Denna Erwitt-inspirerade bild finner jag själv otroligt underhållande. Fånig, ja, men inte desto mindre väldigt kul. En fader med fru och barn spände blicken i bilden. Satte ett fördömande pekfinger demonstrativt där bak på Poseidon och gick sedan med bestämda steg därifrån...

"Huset vid vägens ände" och "Tomt". Ett par moderna klassiker från vårens och sommarens resor. Möttes av förtjusta fniss och mumlanden i största allmänhet.

Loppis på Stigbergstorget. Fick som väntat många besökare att titta närmare. För att se om de kunde se var det var, och om de kände någon. Och ett lämpligt tillfälle för mig som utställare att inleda ett samtal...

"De bugande björkarnas dal" och "Bron mellan molnen". Också från bloggen.

Den första av tre Göteborgsdiptyker. Tiggartanter och gatumusik i Göteborg. Två av de stora snackisarna under året som gått, men trots det, eller kanske just därför, ingen som ville diskutera nu.

"Judith förlåt mig". En engelsktalande fransyska med många barn fattade tycke för den här diptyken. Kanske hette hon Judith? Det fick jag aldrig veta...

"Det är ju han. Vad heter han? Alltså, jag vet ju så väl. Han med de där platserna." Just det, Jan Jörnmark, mannen bakom Övergivna platser. Under en stadsvandring för ungefär ett år sedan. Med en åhörarskara som tittar på allting utom det han själv tittar på. Och så en solnedgång över spårvägen på Första Långgatan, i vintras.

Gruppfotografering. Det syns kanske inte först, men många av personerna på den här bilden har kameror. Och de följer något med stort intresse. "Det är mycket energi i bilden, en uppmärksamhet som är riktad mot något till höger." Som en besökare med god bildanalytisk förmåga uttryckte det.

Och så till sist en bild av torrdockan på Götaverken. Jag tänkte att den skulle kunna väcka lite minnen hos någon gammal Göteborgare. Men medelåldern på besökarna var inte så hög, så jag hade nästan gett upp hoppet när, någon gång under den sista timmen, en farbror med yngre dam i sällskap (svärdotter?) fick syn på bilden och förklarade för henne vad en torrdocka är och hur den fungerar...