Glad påskcarbonara!

Tillönskar härmed en glad påsk! Och bjuder samtidigt på denna lyxiga påskcarbonara. Jag fick ett recept från en god vän för en tid sedan. Det kallades "Carbonara med vårprimörer" och jag insåg omedelbart budskapet. Vad mina Carbonaror vanligtvis saknar. Grönsaker! Jag försöker ju vara lite nyttig av mig nuförtiden, så detta borde naturligtvis avspegla sig även i mina Carbonaror. De nyttiga vårprimörerna i det här receptet var:

Sockerärtor
Bondbönor
och
Romanescobroccolo

De första känner jag väl till. Det andra åtminstone till namnet. Jag har dock aldrig träffat någon. Det sista har jag inte den blekaste aning om vad det är. Det låter som något italienskt fotbollslags supporterklubb...

Jag begav mig till affären. De visste inte heller vad Romanescobroccolo var. Och uppenbarligen inte Bondbönor heller. De har tydligen aldrig sett någon James Bond-film. Lyckligtvis bor jag i en betongförort, och bland de få fördelar dylika har, är att där vanligtvis finns något som sedan länge utrotats i innerstäderna. Nämligen:

GRÖNSAKSHANDLARE!

Jag gick till min lokala grönsakshandlare. Tidigt varje morgon får han besök av någon som utger sig för att vara min morfars äldre bror*, och har därför massor med olika grönsaker och frukter. Dock hade han inga Bondbönor, men väl något som enligt skylten kallades BUNDbönor. Nära nog. Det fick duga. Någon Romanescobroccolo syntes tyvärr inte heller till där heller. Men jag köpte, troligtvis för första gången i mitt liv, vanlig broccoli istället...och se:


Vad man med lite broccoli kan göra. Och några bitar serranoskinka som jag hade kvar i kylen istället för bacon...

*Bara för skojs skull googlade jag på namnet. Och döm om min förvåning när jag, förutom fruktgrossisten i Göteborg som snott hans namn, även hittar originalet! Jag har aldrig sett honom på nätet förut. Jag tror inte ens att jag träffade honom överhuvudtaget. Möjligen när jag var mycket liten. Men nu plötsligt tittar han fram. Här!