S:t Lars, Lund

Från S:t Lars Park. En plats väl värd ett besök. Ett gammalt sjukhusområde i utkanten av Lund. Kanske mest förknippad med det mentalsjukhus som fanns här för inte så länge sedan. En plats med en historia, med andra ord. Många människor har tillbringat längre eller kortare delar av sitt liv här. Trots det finns det ingen som helst historisk information på platsen. Inga minnestavlor, varken på husen eller någon annanstans. Ingen förklaring till varför de stora vackra byggnaderna byggdes, och inga berättelser om vad som skedde i dem under förra århundradet. Ingenting om de som levde och verkade där. Byggnaderna innehåller numera skolor och företag. Namnet S:t Lars Park avslöjar ingenting om vad som en gång var. Det verkar som om man helt försökt sudda ut områdets historia. Här fanns de som samhället skämdes för, här gömde man sina psykiskt sjuka. De som inte passade in. Genom att förtiga områdets historia, så fortsätter vi att gömma undan dem, även efter deras död.

Psykisk sjukdom är fortfarande tabu. Är det inte dags att vi slutar skämmas nu?