Old friends

Kommer du ihåg kabel-TV-bolaget? Mina gamla vänner från Kviberg. Om inte så kan du läsa lite om dem här, och här, och här. Jag tog upp bekantskapen med dem igen när jag flyttade till min nya lägenhet, och skaffade bredband från dem. Mest för att det inte fanns så mycket att välja på. De ringde mig ett par gånger när jag var nyinflyttad. Varje gång trodde jag att det var någon viktig information om bredbandet, men varje gång tragglade de istället igenom samma frågor:

1: -Vad tycker du om ditt bredband? (Jo, det duger bra. Inga direkta problem.)
2: Vet du om att vi också levererar kabel-TV till ditt hus? (Jo, det har vi haft många roliga samtal om...)
3: -Men inte bara kabel-TV. Har du hemtelefon? (Ja)
4: -Vad har du för operatör? (IP-telefoni från ett annat företag. Och de är både billigare och har bättre service än vad ni brukar erbjuda)
5: -Är du intresserad av Digital-TV? (Nej. Det är dyrt, och programmen blir inte bättre för det)
6: -Men vi kan erbjuda många bra sportkanaler. (Kul för er, men inte för mig)
...

Och sådär brukar det hålla på. Det handlar bara om att jag ska köpa fler tjänster från dem. En gång ljög de om att de skulle släcka ner de analoga kabelkanalerna för mig, så att jag var tvungen att skaffa digital-TV. Men jag genomskådade lögnen och bad dem återkomma när det var dags att stänga ner dem på riktigt. Allt detta har jag skrivit om tidigare inlägg. En tid efter förra inlägget så ringde de mig medan jag sprang till bussen. Med andan i halsen svarade jag.

-Hej! Det är från (kabel-TV-bolaget). Vad tycker du om ditt bredband?
-Jo, det funkar bra...pust...stön...du får ursäkta, men jag har precis sprungit...

När andan kom tillbaka så berättade jag att bredbandet fungerade bra. Sedan kom fråga två:

-Vet du om att vi också levererar kabel-TV till ditt hus?
Då visst jag vad som var på gång. Så jag svarade:
-Ja, ni brukar säga det...
-Brukar? Har vi ringt förut?
-Ja, en två-tre gånger de senaste månaderna.

Då bad han om ursäkt. Det borde ha stått på hans skärm. Men det vet jag nog att deras datorer aldrig brukar komma ihåg någonting. De har tappat bort flera felanmälningar på mindre än 24 timmar. Men han lovade att skriva in det, och att de inte skulle störa på ett tag. Det kan ha varit ungefär två månader sedan. Så häromdagen:

Telefonen ringde. Ett av mig okänt 08-nummer. Nåväl jag känner rätt många i Stockholm, så jag svarade. Ingen där. Jag kollade upp på nätet. Ett telemarketing-bolag som brukade ringa och störa folk på uppdrag av kabel-TV-bolaget. Så idag, för ett par minuter sedan, ringde det igen.

-Hej, det är från kabel-TV-bolaget.
-Hej. Vad vill ni idag då?
-Vad tycker du om ditt bredband?
-Ja ni brukar fråga det när ni ringer hela tiden.
-Vad sa du?
-Jag sa att ni brukar fråga mig det.
-Kan du tala lite högre, för jag hör inte vad du säger?
-Nej, jag talar precis så högt jag vill. Ni får lära er lyssna. Jag sa att ni ringer mig hela tiden och frågar om det.
-Nej, jag ser här att vi inte har ringt dig på en och en halv månad...
-Just det. Det är inte länge sedan. Och det är minst femte gången sedan i januari. Det blir en gång i månaden, det tycker jag...
-Vi har ett välkomsterbjudande...
-Jaså, nu igen? Ni brukar...
-Eller du är kanske inte intresserad av det?
-Nej, inte speciellt. För jag...
-Adjö då...*KLICK*

Jag kan slå vad om att de kommer att ringa igen inom en månad. Med samma, eller möjligtvis ett något modifierat, välkomsterbjudande till kunden som bett dem återkomma när det var dags att släcka ner deras analoga kabelkanaler. Och de kommer inte att kunna se någonstans vad jag har sagt till dem tidigare. Telefonterrorister!

(Med "telefonterrorist" menar jag inte i första hand telefonslaven i andra änden av linjen, utan hennes uppdragsgivare. Även om just den här telefonslaven inte var någon av de trevligare. Komma och be mig prata högre? Lär dig lyssna istället!!!)