Tuesday, August 7, 2012

Godnattsagan om den första nedrivna kontaktledningen (Dammstorp-Tornhill)

För någon vecka sedan befann jag mig i Eslöv. Jag hade gått en lång fotograferingspromenad, gått vilse i ett koloniområde och besökt Erikshjälpen. Klockan närmade sig 18 och jag begav mig till stationen för att åka hem. Vid undergången till järnvägsspåren möttes jag av följande meddelande på informationstavlan:

"Just nu spänningslöst mellan Dammstorp-Tornhill på grund av en nedriven kontaktledning. Totalstopp mellan Eslöv och Lund till 18.15 d personal är på plats. Tågen vänder i Lund respektive Eslöv. Bussar ersätter på"
Jag har aldrig hört talas om varken Dammstorp eller Tornhill, men ett stopp mellan Eslöv och Lund kändes inte som något större problem för mig som skulle åka norrut. Stoppet var ju uppenbarligen söder om Eslöv. Klockan var ju dessutom snart 18.15, så problemet skulle snart vara åtgärdat tänkte jag. Vad "bussar ersätter på" betydde brydde jag mig inte om...

Vad som dock oroade mig, var att tavlan med avgående tåg från stationen var helt tom, med undantag för ett ensamt tåg till Höör klockan 18.22. Och det tåget var inställt...

Jag vandrade in i tunneln och bort till stationshuset. Inne i väntsalen hade en större grupp människor samlats. Informationstavlan här var lite större, så jag kunde läsa slutet på meddelandet. Det stod att "bussar ersätter på sträckan. x2000 vänder i Lund respektive Hässleholm." Så här i efterhand låter det lite kul, för det finns ju inga tåg som heter X2000 längre. De heter SJ2000 numera.

Det fanns fortfarande inga avgående tåg, förutom det inställda till Höör, men det fanns en tavla för ankommande tåg också. Där fanns ett tåg. 18:21 från Ystad. Det var också inställt. Förmodligen var det samma tåg som skulle avgått till Höör. Själv skulle jag norrut, till Blekinge via Hässleholm, men eftersom inga tåg verkade gå överhuvudtaget skulle det bli svårt. Jag förstår att även tågtrafiken norrut påverkas av stopp söder om staden, för de tåg som ska passera och gå norrut kommer ju inte fram, men å andra sidan borde det finnas gott om tåg norr om Eslöv som kunde komma och hämta mig. Det stod ju klart och tydligt på tavlan att tågen skulle vända i Eslöv. Så vad var egentligen problemet? Varför fanns det inga tåg?

Plötsligt sprakade det till i högtalarsystemet. Sedan kom ett meddelande. Ett meddelande som var fullkomligt obegripligt. Akustiken i väntsalen är nog inte den bästa, och då salen dessutom var full av mumlande människor så flöt alla ljud ihop till en enda obegriplig gröt. Folk kliade sig i sina huvuden, suckade och svor om varandra. Skånetrafikens biljettförsäljning var naturligtvis stängd, så man kunde inte gå dit för att fråga heller. Jag gick ut för att få lite frisk luft. Utanför stationshuset stod minst lika mycket folk och väntade. Mitt i folksamlingen stod två uniformsklädda trafikinformatörer. Jag gick dit för att höra vad de hade att säga...


Inte mycket, visade det sig. Det var stopp. 10 ersättningsbussar var beställda. De var däremot inte bekräftade, vilket alltså betydde att ingen visste om det skulle komma någon buss överhuvudtaget. Men jag som skulle norrut? Ja, på det hållet var det inte stopp, så det borde gå bra. Men de visste inte något säkert. Deras ansvar var att informera resenärer som skulle åka söderut. Om att det inte fanns något klart besked ännu...

Jag gick in igen. Lagom till att höra ett nytt meddelande i högtalaren. Alla som stod därinne skärpte öronen för att höra. Jag tror det lät så här:

"För närvarande är det stopp i tågtrafiken på grund av en nedriven kontaktledning mellan Eslöv och Lund. 10 ersättningsbussar har satts in mellan Malmö och Eslöv. Ingen prognos ännu. Endast de tåg SOM VERKLIGEN GÅR...(obegripligt). Vissa tåg är inställda. "


Jag undrar vad det var för tåg som verkligen gick. Enligt tavlan gick det i alla fall inga alls. Jag gick ut i friska luften igen. En dam som liksom jag skulle åka norrut, och liksom jag tyckte att det inte borde vara något problem, eftersom stoppet var söder om Eslöv, gick fram till informatörerna för att fråga. Hon hann inte många ord innan hon avbröts av en mycket aggresiv medelålders man med mord i rösten. Ungefär så här lät det:
-DET ÄR JU STOPP I TÅGTRAFIKEN!
-Ja, söderut ja. Men jag ska norrut. Bara en station.
-MEN DET GÅR JU INGA JÄVLA TÅG ALLS!
-Men där är det ju inte stopp. Bara i Dammstorp.
-JO DET ÄR DET VISST! DET ÄR STOPP HELA VÄGEN FRÅN LUND TILL HÄSSLEHOLM!
-Nej...de sa att...
-DET HAR DE JU ROPAT UT I HÖGTALARNA HELA JÄVLA TIDEN!!!

Jag vet inte vad det var för högtalarmeddelanden som han hade hört, men det stod klart och tydligt på tavlan att stoppet var mellan Lund och Eslöv. Söderut. Norrut var det inga problem. Jag var på väg att fråga mannen om han var blind, men insåg att det var just det han var. Han hade vit käpp. Det är inte helt lätt att ta till sig informationen, om det enda man kan tillgodogöra sig är högtalarmeddelandena, som var så gott som omöjliga att höra...

18:21 dök plötsligt ett nytt tåg upp på informationstavlan. Ett Öresundståg mot Karlskrona. Precis vad jag behövde. I vanliga fall stannar inte Blekingetåget i Eslöv, jag var beredd på att ta ett Pågatåg till Kristianstad och byta där. Det här var ju mycket bättre. Men var kom tåget ifrån? Det stod ju inte där nyss...

Strax dök tåget upp vid en perrong. Norrifrån kom det, naturligtvis. Det var bara nere för att vända och hämta upp oss. Jag tog plats. I högtalaren meddelades att vi väntade på signal att få köra. Genom fönstret såg jag en folkmassa som sprang i riktning mot en annat tåg som också dykt upp på stationen. Gick tågen söderut igen? Redan? Det lät ju bra. Och jag räknade på restiden till Bromölla, där jag brukar kliva av och ta bussen mot Olofström, och det var inga problem. Jag skulle vara i god tid och hinna med min buss. Om vi inte behövde vänta alltför länge på där trafiksignalen...

Det behövde vi inte. Tåget rullade strax ut från stationen. 18:36 för att vara exakt. Bussen från Bromölla till Olofström går varje heltimme. 1 minut över för att vara exakt. Resan från Lund till Olofström brukar ta ganska precis två timmar. Efter exakt en timme är man i Kristianstad. Eslöv till Lund tar max 10 min. Eslöv till Kristianstad borde ta 50 min. 19:26 borde vi alltså vara i Kristianstad. Det är tidigare än vanligt. Jag borde utan problem kunna hinna med 20.01 bussen från Bromölla och vara hemma i Olofström till 20:40. Det lät helt OK.

18:39: "Vi kommer att göra ett kort stopp i Stehag. På grund av att tåget är för långt så kommer vi bara att öppna dörrarna i det första och mellersta tågsetet." Öresundståget brukar inte stanna där, det gör bara Pågatågen, men det var väl ok. Vi hade gott om tid...

18:47 "Vi kommer att göra ett kort stopp i Höör..." Ingen fara, vi hade fortfarande gott om tid.

19:12 Strax före Hässleholm kom ett nytt meddelande i högtalaren. "Observera att vi INTE kommer att göra något stopp i Vinslöv. Passagerare till Vinslöv får kliva av i Hässleholm och ta en annan förbindelse." Synd om dom, men då sparade vi lite mer tid, tänkte jag. Vi borde vara i Kristianstad till 19:30. Fortfarande gott om tid...

19:14 Precis före tågets avgång från Hässleholm kom ett nytt meddelande i högtalaren: "Vi kommer att göra ett kort stopp i Vinslöv. På grund av att tåget är för långt..." Jaja, vi hade tid till det också, men det var ju synd om alla som hoppade av för ett par minuter sedan för att man sa att tåget INTE skulle stanna i Vinslöv...

19:33: "Vi kör nu in i Kristianstad. Detta tågs slutstation." Vad i hela friden? Det kan väl inte stämma? Det här tåget ska till Karlshamn. Det stod ju på tåget. Jag ska till Bromölla. Bara en station till. Ni kan ju inte ändra er NU? "Om ni ska fortsätta till Karlshamn får ni gå ut och ställa er på perrongen och invänta mer information..." Jag hann inte tänka några svordomar, för det kom en annan röst i samma högtalare. "Ny information. Mittendelen av detta tåg ska fortsätta mot Karlshamn..."

Mittendelen? Öresundståget brukar vända och dela sig i Kristianstad. Sista biten (som är den första efter att tåget har vänt) brukar fortsätta till Blekinge. Men hur ska mittenbiten kunna köra någonstans? Den står ju i mitten. Då är ju resten av tåget i vägen, oavsett vilket håll mittenbiten har för avsikt att köra? Det låter underligt, lite spännande, men mest frustrerande...

I Kristianstad öppnades tågets dörrar och passagerarna strömmade ut och åt alla håll. Frågorna for genom luften: Vart ska jag? Vilken bit av tåget ska dit jag ska? Hur hittar jag den delen av tåget som ska åka dit jag ska? Varför ska inte den delen av tågen åka dit? Varför får jag inte åka hem? Vem är du? Vem är jag? En vänlig dalslänning hjälpte tågvärdarna att slänga in Blekingar i tågets mittdel. Men sen då? Vi kom ju ingen vart? En större grupp av tågvärdar hade samlats på perrongen utanför. Jag tror inte de drog lott om vems tågdel skulle få åka först, men det verkade nästan så. Faktum kvarstod att det bara var en del av tåget som kunde köra, och det var den som stod ytterst. Varför var inte vi Blekingeresenärer på den? En tågvärd som talade Blekingska, förmodligen vår, pratade med upprörd i telefon med någon på den yttersta tågdelen. "Kör du nu? NEJ! Du får inte ta med dig mittendelen. Den ska jag ju ha med mig till Blekinge!!!" Blekingetågvärden försvann in på tåget. Ordinarie avgångstid, 19:38, passerade. Men vi kunde fortfarande hinna till min buss i Bromölla, om bara yttersta tågdelen gav sig av någon gång...

19:49. Jag stod i dörren till tåget och tittade bort mot yttersta tågdelen. Plötsligt skakade tåget till, och en strimma av den lågt stående skånska kvällssolen bröt fram mellan tågdelarna. Tåget körde! Ja, den första delen alltså. Nu var det inget som hindrade vår fortsatta färd mot Blekinge. Eller?

Meddelande i högtalaren: "Tåg mot Karlshamn, ordinarie avgångstid 19:38, beräknas avgå 20:18." Vad i he...? Jag tittade på den tågvärd som nu stod ensam kvar ute på perrongen. Han ropade "Lycka till" till mig, som om han visste att jag var Olofströmare, och sprang sedan iväg in mot Kristianstads centrum. "Sa de 20:18 eller 20:08?" frågade en yngling bredvid mig. Jag hann inte svara, för vår Blekingska tågvärd dök upp, fick samma fråga och svarade:
"Nejnej, vi ska bara vänta på att första tågdelen har kört...". Men den körde ju nyss? Inget svar. Tågvärden var redan långt borta i andra änden av vagnen. Efter ett tag kom ett meddelande i högtalaren om att vi "står och väntar på signal att få köra." Har vi inte gjort det i en kvart redan?

19:58: Meddelande i högtalaren ute på perrongen: "Tåget beräknas avgå 20.00". Direkt efter detta meddelande körde vi...

20:07: Meddelande i tågets högtalare: "Vi står nu stilla här i Fjälkinge och inväntar ett mötande tåg. Det kommer om ungefär 5 minuter. Sedan kan vi köra vidare igen..." Ja, vänta 5 min eller 35 min. Det gjorde ingen skillnad för min del. För Skånetrafikens Öresundståg kan ju inte ringa Skånetrafikens buss och säga att det är någon minut sent. Och det hade inte gjort någon nytta ändå, för bussen kan ändå inte vänta.

20:10: Det andra tåget passerade, och vi kunde köra vidare. Vi närmade oss Bromölla. Jag ställde mig upp, gick bort mot dörren. Kastade en blick på tågets klocka. I samma ögonblick krängde tåget till, och klockan försvann. Den skymdes nu av en stor väska, på en hylla ovanför några passagerare, som hade flyttat sig två och en halv decimeter. Två decimeter och en halv decimeter rakt ut mot mittgången. Den hängde med andra ord på hyllkanten. Med en far som är fysiklärare har jag fått lära mig mycket om tyngdpunkter genom åren, och tyngdpunkten på den här väskan låg farligt nära hyllans ytterkant. En centimeter till, så skulle den trilla ner. En stor tung, hård väska med stålskodda hörn. Jag rusade in och frågade herrarna på platserna under väskan vem av dem som ägde den... Mannen på den inre platsen svarade att det var han. Han tittade konstigt på mig...
-Hurså?
-Den flyttade precis på sig...
Han kastade en snabb blick upp mot hyllan.
-Ja för helve...Han for upp och tryckte in väskan. Sedan tackade han mig. Ännu mer tacksam var mannen på den yttre platsen, precis under väskan...

20:16: Tåget stannade i Bromölla. Jag klev av. Min buss hade gått. 45 minuter till nästa...

Jag undrar fortfarande vad som egentligen hände i Kristianstad? Innan dess var vi i god tid. Vad var det som tog sådan tid? Där fanns ju ingen nedriven kontaktledning? Varför kunde inte första delen ha åkt med oss till Blekinge? Varför kunde inte vi åka, när första delen hade åkt? Var vi verkligen tvungna att vänta, precis så länge att jag precis missade bussen i Bromölla?

Någon vecka senare framkom det att det var en fågel som rivit ner kontaktledningen. En fågel? En liten ynklig fågel? Är det på riktigt? Ja, tyvärr. Du kan läsa mer om det i tidningen Skånskan. Observera att tidningens kontaktperson på Trafikverket heter Lennart Helsing. Ibland känns det som om man lever i en saga. Särskilt när man åker tåg. Om du letar dig bakåt i den här bloggen, så kommer du att hitta fler spännande godnattsagor om försenade tåg. Och, som du säkert kan ana av denna sagas titel, det kommer snart att dyka upp en till...

No comments: