Wednesday, September 24, 2008

Olov Svedelid R.I.P

Författaren Olov Svedelid har avlidit, 76 år gammal. Mest känd för sina böcker (och filmatiseringarna av dem) om polisen Roland Hassel. Jag har aldrig varit så mycket för Hassel, men jag slukade Svedelids ungdomsböcker med teman ur den svenska historien när jag gick på mellanstadiet, och en och annan bok om Betongrosorna har också slunkit ner.

För ganska precis två år sedan mötte jag Olov Svedelid på Bokmässan här i Göteborg... Jag insåg inte då att jag borde ha passat på och tackat för Slottet brinner, en utmärkt bok, med en huvudperson som heter Anders...

Bredbandsproblem...eller inte?

Igår morse när jag slog på datorn så gick plötsligt internet otroooligt låååångsamt. Det tog ungefär två minuter att öppna upp en ny sida. Ofta gick det inte alls. Det gick med andra ord bara något snabbare än första gången jag surfade på nätet, på högstadiet. Men jag hade inte tid att sitta och vara nostalgisk. (Om det nu är faktiskt möjligt att bli nostalgisk av högstadieminnen) Jag hade en uppgift som jag behövde skicka in till litteraturvetenskapen. Inte heller kunde jag igårkväll säga till professor Forser på kvällskursen att jag inte skickat in uppgiften "eftersom mitt bredband inte fungerar..." för hur många gånger har man inte hört den dåliga ursäkten. Den är fullkomligt utsskämd av lata människor som aldrig haft bredbandstrassel i hela sitt liv... Så när han frågade så sade jag istället att han skulle få den "allra senast imorgon" (dvs idag). Och då gällde det att få iväg den idag också, och det gick på UB utan större problem.

Men jag gick hela dagen igår, och nästan hela dagen idag och irriterade mig över min bredbandsleverantör som inte lyckades fixa mitt bredband (nej, jag hade inte felanmält det. Jag vet ju sedan tidigare att det inte är lönt...De borde väl märka ändå om någon fått en megabyte på tvären...) När jag kom hem från biblioteket fortsatte jag med min irritation, och ännu mer frustrerad blev jag när bredbandstestet på nätet påstod att mitt bredband visserligen var långsamt, men inte så långsamt som jag påstod. Det påstod nämligen att mitt bredband bara var hälften så snabbt som vanligt. Det skulle betyda att det i vanliga fall tar mig en minut att öppna upp en sida på nätet, eftersom det just nu tog mig två. Och det brukar inte ta mig en minut att öppna upp en sida, det tar några sekunder... Som för alla andra nuförtiden...

Jag vet inte hur jag kom på idén att installera en ny webbläsare. Men det gjorde jag. Det tog visserligen en halv evighet att leta upp den på mitt långsamma nät, men när jag väl hittat den så installerades den på några sekunder... Jag öppnade upp programmet, och plötsligt flöt internet på precis som vanligt igen. Varför? Vem vet? Inte jag... Och varför blev det fel på den andra så där bara över en natt? Ytterligare en av livets stora frågor som man aldrig kommer att få svar på...

Sunday, September 21, 2008

Postkodvinnare i Olofström

Postkodlotteriet har varit i Olofström och delat ut pengar. Dock inte i mina kvarter utan hemma hos dessa personer. Förvånar mig lite att jag inte kände igen någon av Olofströmarna på filmen, men jag kände i alla fall igen hyreshusen vid Petreplan... Grattis till vinnarna i alla fall!

Tuesday, September 16, 2008

Musiktips: Björnson band

Mannen som lärde mig spela mitt livs första F-ackord har en ny skiva på gång. Fick ett tips om ett reportage om Ingvar Björnson på SVT där han berättar om sin musik och om en återfunnen gammal kärlek. Passa också på att kolla in Björnson Bands hemsida och Myspace-sida.

R.I.P Richard Wright (1943-2008)

Genomgående för rockhistorien är att klaviaturspelarna glöms bort. Gitarristerna och sångarna får tjejerna, berömmelsen, pengarna och överdoserna...

Låter namnet Richard Wright bekant? (Förmodligen inte...)
Låter namnen Syd Barrett, Roger Waters och David Gilmour bekanta? (Förmodligen, om du är rockintresserad...)
Låter gruppnamnet Pink Floyd bekant? (Med största sannolikhet, om du är född efter 1935 och/eller någon gång hört en radio...)

Hittade följande klipp på YouTube:

Richard Wright (sång, keyboard) och David Gilmour (gitarr, sång) 2002. Uppmärksamma tittare kan se och höra en annan avliden storhet, Michael Kamen (1948-2003) bakom flygeln.

Sunday, September 14, 2008

Jag älskar automatiska översättningar...

...sökte efter info om en gammal vinylsingel på nätet häromdagen, och kom in på ett diskussionsforum där jag fann följande inlägg som ursprungligen var på engelska. Kunde inte låta bli att prova Googles automatiska översättningsfunktion på texten. Här kommer den nu, översatt av Googles alldeles egna tolkhamster:

Olika: Morgan Records presentera en härlig Musical Preview (Morgan) 1968 sampler featuring den briljanta röster i latin version av Sunshine Superman och några anständiga nedskärningar av Harry Beck, Ray Swinfield, Ike Isaacs, The Inn Keepers (Ray Davies) och andra - som och de obligatoriska filler, självklart.

45s är tillbaka Street Luv av Böjd Air och Groovin med herr Bloe c / w syndig av herr Bloe ... inte avbildas är Medium Wave Band: s maltesiska Calypso / Space Medley 45 där en Cabaret agera göra 2001, Syndrome's Vi kommer att följa Du Derby County 45 (pic ärm), Albert Hammond's Free Electric Band i spanska pic ärm version, Tremeloes Instant Whip (lite av en kladd, men spelar med buller), The Marmalade kusin Norman / Lonely Man, och Kenny Roger's Ruby Ta inte din ove To Town (som har en fin cut kallade Girl Get a Hold av dig själv om flip).

Följande översättningar hoppas jag från och med nu kommer att bli odödliga:
"några anständiga nedskärningar" = decent cuts (= hyfsade spår)
"Böjd air" = curved air (=
brittisk rockgrupp) Varför översatte den inte "air"?
"ärm version" = sleeve (kan betyda båda ärm och skivomslag)
"Vi kommer att följa du" =We will follow you
"lite av en kladd, men spelar med buller" = a bit of a rough copy, but plays with noise
"Ta inte din Ove to town" =don't take your (l)ove to town

Resten får ni försöka tolka ut själva...om det blir för svårt så finns originaltexten här.

Trädknäckarduett...

I torsdags (den 11:e september) var jag ute på stan, och när jag passerade Stigbergstorget så såg jag att en gren på ett av träden utanför Sjöfartsmuseet hade knäckts och låg ut över gatan. Bilarna var tvungna att köra runt det, och därför ge sig ut på spårvagnarnas del av vägbanan. Ingen speciellt minnesvärd händelse egentligen, om det inte hade varit för att jag senare fick veta av föräldrarna att samma morgon hade vårt gamla plommonträd till slut gett upp, knäckt sig själv och fallit.