Tuesday, July 2, 2013
Europaresan 6a: Alsace - En första kort historie- och geografilektion...
Jag är en stark förespråkare för allmänbildning och smyger gärna in lite sådan i mina inlägg på den här bloggen. Här kommer en kort historie- och geografilektion för oss födda på 80-talet och senare: Jag och fotoklubben befann oss i Alsace. Det är ett landskap i östra Frankrike, på gränsen till Tyskland. Faktum är att före första världskriget (det utan Hitler) tillhörde Alsace Tyskland. I knappt femtio år. Dessförinnan (efter det fransk-tyska kriget) tillhörde landet Frankrike (som nu). Dessförinnan (efter Napoleonkrigen), och ursprungligen, tillhörde landet Tyskland. Men Fransmännen var där och slogs med jämna mellanrum. Landskapet har alltså bollats fram och tillbaka mellan länderna, och är än idag lätt schizofrent. Officiellt är det naturligtvis Frankrike, men de flesta ortnamn låter väldigt tyska. Även Alsace är ju egentligen ett tyskt namn: Elsaß. Man talar franska. Många talar också tyska. Vilket är bra för en turist med bristande franskakunskaper. Som jag.
Hur ser då landskapet ut? Som på bilden här ovanför som jag tog ut genom bilfönstret. Mest vinodlingar. I massor. Alsacevinerna är världsberömda. Mer om dem i senare inlägg. Byarna ligger tätt, liksom i övriga Europa förutom Sverige. Och alla byar kallar sig städer. Varje stad är full av korsvirkeshus och har minst en borg som vakar på berget ovanför. Numera oftast i form av en ruin. Bergskedjan kallas Vogeserna och löper i nordsydlig riktning. Bergen täcks av skog, dalarna av vinplantor. Miljarder vinplantor. Inom kort följer lite bilder från ett antal byar som vi besökte under resans första dagar...
Hur ser då landskapet ut? Som på bilden här ovanför som jag tog ut genom bilfönstret. Mest vinodlingar. I massor. Alsacevinerna är världsberömda. Mer om dem i senare inlägg. Byarna ligger tätt, liksom i övriga Europa förutom Sverige. Och alla byar kallar sig städer. Varje stad är full av korsvirkeshus och har minst en borg som vakar på berget ovanför. Numera oftast i form av en ruin. Bergskedjan kallas Vogeserna och löper i nordsydlig riktning. Bergen täcks av skog, dalarna av vinplantor. Miljarder vinplantor. Inom kort följer lite bilder från ett antal byar som vi besökte under resans första dagar...
Sunday, June 30, 2013
Thursday, June 27, 2013
Lägesrapport 2013-06-27
Det har hunnit hända en hel del sedan min senaste lägesrapport. Jag är nu i Blekinge, och min skånska resa har påbörjats lite försiktigt. Den bör komma igång på allvar från och med Måndag i nästa vecka. Jag har redan hunnit med ett längre tågstrul, om vilket jag kommer att rapportera inom den närmaste framtiden. Jag ska bara hinna bli klar med rapporteringen från min Europeiska resa först. Annars kommer du, eller kanske framförallt andra, mer oerfarna läsare av denna blogg att bli helt snurriga. Ena dagen är jag i Basel och den andra i Eslöv. Det går ju inte... Har dokumenterat midsommarfirandet i Olofström och den nya sevärdheten i en sydlig grannstad. Även dessa bilder kommer. Har jobbat vidare med mitt stora, ännu hemliga, västblekingska fotoprojekt. Nu till månadsskiftet är det ett antal deadlines. Jag är nästan färdig med en bild till en tävling. Den föreställer en stad som jag aldrig har besökt (men länge velat besöka). Än mindre fotograferat. Men bara för att jag aldrig varit där, så ska jag väl inte låta det hindra mig att ställa upp i tävlingen? Kanske det rent av kan leda till att jag kommer att kunna åka dit? Jag hoppas i alla fall det...
Europaresan 5: Hamburgare på franska... (Oanade språkkunskaper)
När jag blir tillfrågad om mina språkkunskaper, brukar jag svara att:
Jag talar flytande svenska (Född och bosatt här i trettio år, något borde jag ha lärt mig...)
Jag har mycket goda kunskaper i engelska. Mitt uttal kan visserligen inte lura någon. Jo förresten, det var en tyska en gång som trodde att jag var engelsman, men det är en annan historia. Jag har läst engelska i nio år i skolan, inklusive två extrakurser på gymnasiet (Engelska C och English Communication) Ordförrådet är stort och grammatiken sitter som den ska. Jag läser långa texter på engelska och jag talar och skriver tämligen obehindrat...
Jag har goda kunskaper i tyska. Jag har läst sex år i skolan. Jag kan fortfarande läsa och förstå en tysk text. Jag förstår det mesta när någon talar till mig, om de talar långsamt och tydligt. Jag kan svara lite också. Åtminstone i enklare sammanhang. Jag undviker helst att skriva på Tyska, men det skulle nog gå det också, om det absolut behövdes.
Jag kan tre ord italienska efter två besök i landet, och lite självstudier däremellan. Jag har faktiskt skrivit manus till en längre film där en stor del av dialogen var på italienska. Det bör dock nämnas att ingen riktig italienare någonsin har lyckats förstå denna dialog...
Franska däremot, har jag alltid betraktat som ett obegripligt språk. Under resan med fotoklubben började jag dock inse att jag faktiskt förstår en hel del. Jag var så illa tvungen. Vi var nio personer i fotoklubben och ingen av oss kunde franska. Jag kunde nog mest. För om jag verkligen ansträngde mig, så kunde jag tolka och förstå en enklare text. Urskilja enstaka ord när någon talade till mig.
Prata däremot? Nej. Inte ett ord...

Hamburgare på franska. En hamburgare delad på mitten och stoppad i en baguette. Lite torr, eftersom den var naturell, men god. Och jag var hungrig... Jag noterade att de flesta ur lokalbefolkningen
ville ha sin hamburgare "Américaine". Det vill säga Amerikansk. Det visste jag eftersom jag har sett "La Nuit Américaine" av Truffaut. Var en amerikansk hamburgare möjligen vad vi i Sverige skulle kalla en "vanlig" hamburgare? Med hamburgerbröd? Det lät rimligt. Men nej. Den var fortfarande i baguette, men nu med Pommes Frites... Man lär sig något nytt varje dag...
ville ha sin hamburgare "Américaine". Det vill säga Amerikansk. Det visste jag eftersom jag har sett "La Nuit Américaine" av Truffaut. Var en amerikansk hamburgare möjligen vad vi i Sverige skulle kalla en "vanlig" hamburgare? Med hamburgerbröd? Det lät rimligt. Men nej. Den var fortfarande i baguette, men nu med Pommes Frites... Man lär sig något nytt varje dag...
Europaresan 4: Kväll i fransk småstad...

Efter ungefär en timmes bilresa från flygplatsen, nådde vi vårt
mål: Colmar. En fransk stad nära gränsen till Tyskland
(och Schweiz.) Att hitta hotellet tog sin tid, men när vi väl gjort
det, och checkat in, tog jag och en av reskamraterna en
promenad i den lilla staden...
Liten och liten förresten, jag hade läst på i förväg, och
enligt Wikipedia skulle staden vara lika stor som Borås.
Eller ungefär 2/3 av Helsingborg, om man så vill. Eller
8,5 Olofström. Och det märktes förvisso inte.
Vi kunde inte låta bli att notera att stan
såg ganska ödslig ut...
enligt Wikipedia skulle staden vara lika stor som Borås.
Eller ungefär 2/3 av Helsingborg, om man så vill. Eller
8,5 Olofström. Och det märktes förvisso inte.
Vi kunde inte låta bli att notera att stan
såg ganska ödslig ut...

En stormarknad fanns det. Och ett snyggt korsvirkeshus.
Om jag hade vetat hur många korsvirkeshus jag skulle komma
att se innan veckan var över, hade jag aldrig tagit
den här bilden. Nu storknar jag bara jag ser den...
Ja, apropå stork... De jobbar visst som pizzabud också. Jag
visste inte då ännu att storken också är en symbol för trakten.
Näst efter korsvirkeshus och vinodlingar.
visste inte då ännu att storken också är en symbol för trakten.
Näst efter korsvirkeshus och vinodlingar.
Det fanns en cykelaffär. Som var stängd.
Vid åsynen av denna sunkiga videoautomat,
vände vi och gick tillbaka till hotellet.
vände vi och gick tillbaka till hotellet.
Där upplystes vi av våra reskamrater att vi
hade gått på fel håll. Stadens centrum låg på andra hållet...
hade gått på fel håll. Stadens centrum låg på andra hållet...
Det fanns mycket fint att upptäcka i Colmars riktiga
centrum, men det fick vänta till en annan dag...
centrum, men det fick vänta till en annan dag...
Saturday, June 22, 2013
Europaresan 3: Från Münchens flygplats till...??? (Vart är jag på väg...)

Strax efter den händelserika mellanlandningen i München (se
inlägg 2a-2d) befann jag mig åter i luften. Denna gång var
resvägen bara kort, vi hann i princip bara upp över nedersta
molnlagret och vända innan det var dags att åka ner igen...
Vart är vi på väg? Vi söker ett land...
Vart är vi på väg? Vi söker ett land...

(På 10 poäng...)
På avstånd skymtades bergstoppar. Inte så höga som
jag hade förväntat mig, men en av dem hade i alla fall
en snöfläck på toppen. Du ser den uppe till vänster...
(På 8 poäng...)
På flygplatsen sågs ett flertal flygplan med vita kors
mot röda bakgrunder. För att inte tala om alla...
På flygplatsen sågs ett flertal flygplan med vita kors
mot röda bakgrunder. För att inte tala om alla...
(6 poäng...)
...exklusiva klockor som hängde överallt på väggarna.
(4 poäng...)
"Welcome to Switzerland", stod det på en stor vepa vid
rulltrappan. Har du gissat vilket land jag befann mig i ännu?
(2 poäng...)
Jag var på Basel International Airport. Basel är den tredje
största staden i Schweiz. Om staden tillhört Sverige
hade den varit vår fjärde. Mindre än Malmö men större
än Uppsala. Nu har du naturligtvis gissat i vilket
land jag befann mig i...
...rätt gissat. Jag var i FRANKRIKE.
Jag vet. Jag blev också besviken. Jag hade sett fram emot ett besök i Schweiz, eftersom jag aldrig har varit där förut. Och så visade det sig att Schweiz tredje största flygplats inte alls ligger i Schweiz, utan några mil därifrån, över gränsen till Frankrike. Precis som Sveriges tredje största flygplats, Stockholm Skavsta, som trots namnet inte ligger i Stockholm utan i Nyköping. Många turister som blir lurade där...
På flygplatsen lånade vi en minibuss och satte kurs mot resans slutliga mål. I Frankrike. Jag fick alltså inte en enda skymt av Schweiz. Inte den dagen i alla fall...
Friday, June 21, 2013
Subscribe to:
Posts (Atom)











