Det som göms i snö(?)...

...kommer upp i tö. Som bekant. Här och nu: En sängbotten.
(Foto Anders N)

Skicka bilder!

Glöm inte att skicka in bidrag till årets vårutställning på 591PhotographyBlog. Teman: Män och kvinnor, Kvinnor och Män. Manliga fotografer får skicka in bilder av Kvinnor, och bilder av Män och kvinnor, men inte bilder av bara Män. Kvinnliga fotografer får skicka in bilder av Män och av Män och kvinnor, men inte bara av Kvinnor. Låter det komplicerat? Det är det inte, läs mer här. Jag tycker det låter som ett utmärkt tillfälle för dina bilder. Deadline: Senast den 6:e februari.

Och så var filmfestivalen igång...

Den lille skäggige mannen framför den otroligt distraherande ridån på biograf Draken heter Charlie Kaufman. Han är festivalens huvudgäst i år, och är manusförfattaren bakom genialiteter som I huvudet på John Malkovich, Adaptation och Eternal Sunshine of the spotless mind.

Mörkt som på natten är det ofta nuförtiden, men när jag tog ovanstående bild vid spårvagnshållplatsen igår var det nästan natt på riktigt. Klockan var nio på kvällen, och jag var på väg in till stan en andra gång, nu för att se en dokumentär om amerikansk Avantgardefilm. Den var faktiskt så Avantgarde att det tog flera minuter innan någon i publiken förstod att ljudet saknades. Personalen, som borde ha vetat, märkte naturligtvis ingenting. De satt och sov på första raden. Det är precis vad som händer när man låter volontärer ta hand om kulturen, det ska du veta, fru kulturminister...

På Draken, före och efter Kaufman, träffade jag en praktikhandledare, en kurskamrat, hälsade på en huvudlärare och såg två föreläsare från manuskursen i Sunne. Inte illa! För övrigt har jag nu bokat in aktiviteter hela veckan, till och med nästa Söndag, utom på Fredag, för då ska jag tvätta...

Nu ger jag upp!

Jag har försökt hitta bilder till månadens tema på fotoklubben. En bild på temat "Cirkel". Bara i mappen "hösten2010" har jag mer än 7000 bilder, men inte en enda cirkel. Jag fotograferar uppenbarligen inte cirklar. Däremot går jag i sådana ibland, har jag märkt... När ska det bli en tematävling på temat "gubbe i keps"? Eller "vackert sidoljus på charmigt förfallen kåk"? Kanske "vanlig tråkig svensk järnvägsstation med expressionistisk färgsättning i photoshop"? Eller "udda detaljbild som inspirerar till finurlig och långsökt rubrik"? Eller varför inte "en helt vanlig dag i Olofström"? Det är ofta så med fotoklubbar. Det är geometriska former och trädgårdsmotiv som gäller. Blommor. Jag fotograferar sällan blommor och ännu mer sällan trädgårdar. Jag kan nog inte det där med trädgårdsfotografering. Har aldrig lärt mig. Nu har jag hört att en väldigt duktig fotograf ska hålla en föreläsning på temat "Att fotografera trädgård" om en dryg vecka. Det låter som något för mig. Tyvärr är det på tok för långt norrut, och så långt går inte spårvagnen. Hoppas på att föreläsningen ska ges vid fler tillfällen och på andra ställen...

Nu ska jag åka till fotoklubben. Utan en enda bild. Men du kan få en, tagen tidigare i veckan. Frost. Det vet jag i alla fall hur man fotograferar:

Frost (Foto Anders N)

Tittar på Uppdrag Granskning...

...och kommer att tänka på att jag tog den här bilden förra året. Kan du gissa var?

IKEAgatan (Foto Anders N)

Ice on lava

Ice on lava (Foto Anders N)

Dagens matlagningstips: Använd fantasin!

Göteborgs mest fantasifulla tid på året är nu. Filmfestivalen närmar sig, och den sammanfaller som vanligt med att fastlagsbullarna (eller "semlorna", som Stockholmarna, Göteborgarna och övriga Norrlänningar säger) börjar dyka upp i affären. Jag har gått och tittat på dem ett par dagar nu. I min närmaste affär, här nere vid torget i betongförorten, står de precis innanför dörren när man kommer in. I fruktdisken närmare bestämt. Och alla säger att frukt är nyttigt, så...

Prova våra nya sorter: "Blåbärssemlan" och "Chokladsemlan". Än så länge till samma pris som de vanliga. 

Precis så stod det. Efter en lång dag med bokkassebärande och isfläcksfotograferande kände jag att det kanske skulle vara dags. Jag hade byggt upp förväntningarna under den långa spårvagnsturen ut till betongen. Choklad tycker jag inte om. Har aldrig gjort. Chokladboll (som i min barndom kallades något annat) och chokladmjölk går bra, men inget annat. Första och enda gången jag ätit en chokladbit ur en chokladlåda var en jul när jag var liten. Kanske tjugo år sedan. En stund senare spydde jag. Jag tror det berodde på chokladbiten, men det kan också ha varit Lassiefilmen med Elizabeth Taylor som jag tittade på. Jag får fortfarande en känsla av illamående vid åsynen av chokladbitar, chokladlådor, Lassie och/eller Elizabeth Taylor. Skulle jag återigen träffa på alla fyra samtidigt skulle jag otvivelaktigt spy. Men det var inte det som jag skulle berätta om...

Varför förstöra en liten oskyldig fastlagsbulle med att stoppa choklad i den? Att de inte skäms. "Blåbärssemla" lät däremot inte så dumt. Jag är alltid beredd att prova nya saker. Men då såg jag. På paketet stod det "Blåbärs- och chokladsemla". De hade alltså stoppat choklad i den också. Vedervärdigt. Fullkomligt vedervärdigt. Några vanliga fastlagsbullar syntes inte till. Vad gjorde jag då? Jo, jag letade runt i hyllorna (inte frukthyllorna, men väl bullhyllorna) tills jag hittade en påse med vad mina äldre skånska släktingar kallat "släta bullar". På Göteborgska "semlebullar". Jag betalade i kassan, sedan gick jag hem. Där planerar jag idag att förtära en bulle medan jag fantiserar om vispgrädde och mandelmassa. Inte bara billigt, utan också nyttigt. Så mitt råd blir alltså: Använd fantasin!

Nix Pix Pensionsslusk

RRRRRIIIIIINNGGGG!
-Nilsson? (Vem ringer mig. Nu. På den här telefonen?)
-Tjena Nilsson (Är det någon jag känner. Men rösten är obekant. Låter obehaglig. Vem är det?)
-Jag heter xxx xxx och ringer från Monetar.
-Och vad är det för något nu då? (Monetar? Det låter inte bra.)
-Vi är PPM-förvaltare. Är du medveten om att du fått in pengar på ditt PPM-konto nu till nyår?
-Har jag? (En kulturarbetare med pensionspoäng. Det var något nytt...)
-Detta är Anders jag talar med?
-Jo. (Vad i hela friden? Inte Linus den här gången. Är det verkligen mig de söker? Ovanligt. Mycket ovanligt.)
-Ja men du förstår att bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla blablabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla orangea kuvertet...
-Nej? (Vad sa han egentligen?)
-Bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla bla. Det låter väl bra?
-Öhm? (Hur ska jag få tyst på den här göken nu då?)
-För då skulle vi kunna bla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla förvaltning bla bla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla blabla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla...
-Hm.(Nu fick jag en idé...)
-Vad tror du om det?
-Är jag kund hos er eller någonting?
-Nej, men bla bla...
-För det låter som om du försöker sälja mig en tjänst, här på min Nixade telefon. (Just det. Jag sa NIXAD. Och då får du bara ringa mig om jag är kund. Och det är jag ju inte...)
-Jaså? Är den Nixad? Då får jag skriva upp det här.
-Tack så mycket.
-Då får jag tacka och önska en trevlig dag.
-Tack själv. Adjö...

Faktum är att min telefon inte är Nixad. Den borde vara det, men när jag ringde och kollade den så insåg jag att spärren hade släppt. Den gör tydligen det efter tre år. Nu har jag anmält att jag vill förnya den, och om någon dag ska jag ringa igen och bekräfta den. Vi får se hur många som hinner fram innan dess. Sedan är det bara Linus samtal, och den andre Anders Nilssons, och vad hon nu heter den sistas samtal som jag får slåss med. Det brukar ju räcka och bli över, som du som brukar läsa den här bloggen säkert vet...

För övrigt litar jag inte på något företag som ringer upp mig. Jag skulle aldrig låta dem förvalta mina två pensionspoäng. Och när jag sedan sökte på tomtarna på nätet, så förstod jag att jag hade rätt. De är helt uppenbart inte seriösa...

Räntetider och små ljuspunkter i tillvaron

Fick ett brev från Swedbank igår. De önskade meddela mig att jag hade erhållit 10 öre i ränta från dem under föregående år. Är det vad som räknas som en liten ljuspunkt i tillvaron?

Hässleholms station - passerades häromdagen...

Hässleholms järnvägsstation (Foto Anders N)

Tillbaka...

Isvatten med en svag aning av skepp  (Foto Anders N)

Då var man tillbaka i ett relativt isfritt men frostigt Göteborg. Här uppe i Bergsjön ligger det förstås fortfarande mycket snö, men nere i stan är det mest rester av uppplogade snövallar och så naturligtvis de isbelagda trottoarerna. Försöker vänja mig vid Göteborg efter en månad Olofström. Det går så där. Det mesta är sig likt. Klockan 10 i morse så började de att borra i väggarna igen. Jag som trodde de var klara med alla stammar nu? Nej, nu påstår de att det är bredband som de drar in. Vilket förvånar mig, för jag har haft bredband sedan jag flyttade in. Det vill säga i ganska precis två år...

Årets första experiment: Pasta med svampsås

Årets första matexperiment: Pasta med svampsås. Utan recept. (Foto Anders N)

Olofström by night

Olofström by night (Januari 2011) Foto Anders N

Ett mysigt litet samhälle, det är det. Som du kan se här ovanför. Men nu är det snart dags att åka nordvästerut igen...

Revyfilm i Fredagens Blekingenytt

Fredagens Blekingenytt finns på SVTPlay. Närmare bestämt här. Det innehåller förutom ett kort inslag om Olofströms berömda julgran (4 minuter in) också en väldigt snyggt filmad nyårsrevy (Sist i Nöjessvepet som börjar ca 9 min. in i programmet).

Skvallerinlägg raderat...

...efter ett par dagars grubblande. Jag vill inte hålla på med skvaller. Även om det kanske gynnar bloggen. Vad har de omskrivna personerna gjort mig för ont? Inget. Så nej, sånt får skvallerpressen hålla på med.

Borsta snö på garageinfarten

Borsta snö på garageinfarten (Foto Anders N)

Utan en tråd...

...heter årets nyårsrevy här i Olofström. Jag filmade i Lördags och ska filma igen på Lördag. Det finns flera föreställningar och säkert ett par biljetter kvar. Se revygängets hemsida. En liten bit av det filmade materialet skickade jag till Blekingenytt häromdagen och det kanske dyker upp i Nöjessvepet i slutet av veckan. Håll utkik!

Nu har jag lämnat...

Gammal skrivmaskin / Old typewriter (Foto Anders N)

...tangentbordet. Och sedan lämnade jag två styck alldeles nya och färska noveller i postlådan på Nettos parkering. En snäll och en hårdkokt. Det var i fredags, klockan 17.45. 18.00 går sista posten från Olofström.

Det går förstås en på söndagar också, men så här års vet man aldrig om någon helgledig unge har varit där och fyllt postlådan med fyrverkerier vid det laget. Bäst därför att ta det säkra före det osäkra.

Sedan gick jag långsamt hemåt utmed mörka, snötäckta och lampupplysta gator. Njöt av lugnet och friden...

Vinterkväll i Olofström (Foto Anders N)

Dagens berättartekniska problem:

Hur indikerar man att tid har passerat mellan två stycken i en text som berättas i första person, dvs "jag-form" och presens, dvs nutid? Utan att behöva ta till fånigheter typ: "Ja, nu sitter jag här och funderar på att det har gått tre veckor sedan det som hände mig i förra meningen." Det skulle kanske fungera i en skämtsam historia, men den här är ganska allvarlig, om än med svart humor...

Lägesrapport (Årets första)

Förra helgens nöjen har en lång svans. Jag är definitivt på bättringsvägen nu, och har lämnat över det värsta på föräldrarna, som hostandes och rosslandes parkerat sig i soffan i sällskap med danska deckare. Själv behöver jag skriva, och det har också blivit en del gjort. Förra helgen blev det ingenting gjort. Då var jag helt seg i skallen. I måndags fick jag ett anfall av inspiration och skrev från lunch till midnatt med kortare avbrott för mat. I tisdags fick jag inte ihop någonting alls. Igår var det något slags mellanting mellan föregående dagar. Som vanligt alltså. Deadline är på Måndag, men jag måste i princip vara färdig i morgon, för på Lördag är det nyårsrevy. Söndag går posten. Av mina tre juldeckarnovellidéer har två blivit något. Den ena, lite mjukare, är så gott som färdig. Bara korrekturläsning återstår. Den andra, hårdkokta, behöver fortfarande en hel del jobb även om jag vet vad jag vill med den nu. Bredbandet kommer och går, men mest går. Det är bra för skrivandet dock. Ju färre distraktioner desto bättre. Smiter i mellan med detta inlägg så läsekretsen vet att jag fortfarande lever. Har inte varit ute och fotograferat på ungefär en vecka (ovanstående bild är tagen genom fönstret), har en viss abstinens, men även novellskrivande ger mig mina välbehövliga kreativa kickar...