Tillbaka från framtiden...

Väl tillbaka på den svenska sidan av Victoriatorget. Ja, hela vägen bort till bussterminalen hade jag hunnit när jag såg den. Skylten! Och nu visste jag dessutom vad den betydde. KIRPPIS! Jag sprang snabbt tillbaka till Finland, ja, tvärs över gatan alltså. I den änden av torget behövde man nämligen inte passera ingenmanslandet. Gränsen utgjordes av gatan mellan torget och bussterminalen. Och jag sprang bort till huset som låg precis runt hörnet. Där satt en större skylt. Kirppis - Loppis. Både finska och svenska... Och öppet till 17.30. Det vill säga en knapp timme till. Snabbt bort till dörren. Den var låst. De hade redan stängt..

Långsamt gick det upp för mig. Men helt lätt var det inte att få in i min arma skalle.

Att byta stad, bara genom att gå tvärs över en gata. Det är lite märkligt...

Att dessutom korsa en landsgräns, bara genom att gå tvärs över samma gata, det är ännu märkligare...

Att folk på ena sidan gatan förstår ditt språk, medan de på andra sidan inte alls gör det. Det hade varit nästan obegripligt. Om det inte vore för att jag i vanliga fall bor i ett betonghus i en förort till Göteborg. Där det talas väldigt många olika språk. Och det inte alls är säkert att grannen tvärs över korridoren förstår dig...

Men att man dessutom helt och hållet byter tid. Tidszon alltså. Det skiljer en hel timme mellan de två sidorna av samma gata. Det gick inte riktigt att få in...

 Och det kan inte vara lätt för Torneåborna.
När de ska ta bussen någonstans...

...så måste de ha koll på att bussterminalen,

tvärs över gatan, ligger i en annan tidszon.

Även de finska bussarna avgår efter svensk tid.

Hur många missförstånd blir inte där varje dag?

By the way... Jag hann med att besöka Kirppisen en annan kväll. Trots den tvåspråkiga skylten, och att de bara låg tvärs över gatan från Sverige, förstod de inte alls svenska där inne. Ett par DVD:er lyckades jag hitta i alla fall, med svensk text...